Dags igen att visa upp sig

Nu är det dags igen - Kreatöserna har utställning i ett litet korsvirkeshus på stora torget. Det är fjärde  gången vi är med och vi känner oss hedrade. Lokalen innehåller ett vigselrum och en stor sal där olika hantverkare får ställa ut sina alster. Det är ju det svåraste med att vara liten hantverkare på hobbybasis - hur man gör för att få visa upp sina alster.

Denna gång delar vi utställningslokalen med en kvinna som gör de mest fantastiska bilder jag har sett, allt med tyg och tråd, applikationer och broderier - fantastiskt!

Kreatöserna står för återbruk, gamla stolar från loppis blir vidgjorda eller omgjorda, målade, lagade och klädda med roliga kvalitetstyger som gör stolen som ny igen.

Här är två björkstolar nyoljade och klädda i ett tyg av Josef Frank samt en stol som behövde nya framben och som då fick en helt annan framtoning.

                                                                                              

Här har jag tagit ut svängarna både i val av färg och tyg. Köparen föll för de rosa tonerna som skulle matcha en rosa fåtölj som hon redan hade. Kul!

Vi i Kreatöserna är tre helt olika personer vilket vi tror märks. Inför denna utställning fick vi fatt i tre likadana äppelstolar i ek. Vi bestämde oss för att göra var sin variant av stol utan att prata ihop oss. Skillnaden i smak och stil borde synas.

En stol blev elegant svartmålad och fick ett skimrande ljust vackert mönstrat tyg och en liten kudde. En stol blev vitmålad och fick en sits med ett fräckt tyg med svartvita ansikten och äpplet ommålat till en röd ros. Den tredje stolen fick framben klädda i luddig imiterad päls, sits med mönster av vilda djur och äpplet på ryggbrickan ommålat till ett tigeransikte. Visst syns våra olika personligheter....

 Strandstolarna i gammaldags modell försvann som smör i solsken

Mitt signum, lavendelkuddar i linne pyntade med snäckor och ostronskal från Medelhavet.

 
Många av våra objekt är nu sålda så det är roligt att vi har kvar foton av vad vi tillverkar.

Här en fin vägg med några av dessa fantastiska bilder, gjorda av tyger och tråd och en stor portion fantasi och hantverksskicklighet, Bilden nedan är en av mina favoriter.

   

Franska renoveringar - om borgmästaren vill...

Att äga ett gammalt franskt hus är inte som att äga en gammalt svenskt hus. Det regnar sällan in i svenska hus och gör det det så är det totalkris och ens försäkringsbolag blir inblandat. Om det regnar in i ett gammalt franskt hus så rycker man på axlarna och säger "det torkar". Flera husägare vi känner härnere ställer ut hinkar och byttor men eftersom husen sällan har isolering som kan mögla, så händer inget annat än att sten och fog och en eller annan bjälke blir blöt - men de torkar.

Efter 16 år i ett medeltida hus har vi har ännu inte lyckats bli riktigt så franska att vi nonchalerar när regnet kommer in. Det har faktiskt regnat in i vårt sovrum vid ett par olika tillfällen, och när det händer så blir man litet bestört och vill absolut förhindra att det upprepas. Särskilt när man har gjort om terrassgolvet ovanför sovrummet med fem olika vattentäta lager och säkrat terrassväggarna så de inte ska släppa igenom någon väta. Vilket inte verkar ha hjälpt. Eller, det har det ju visst det. Just där! Men det kan dyka upp vatten på nya ställen.... Måste dock tillägga att vi har det största förtroendet för vår byggare François. Han tänker som en svensk (!) när det gäller kvalitet. Men vatten hittar sina egna vägar.

Vid det senaste regnovädret som var här i Languedoc i början av april så kom det alltså in vatten i ett av våra sovrum, det rann längs med den nymålade väggen (!) och blötte ner sänggaveln. Just det här regnet kom från ett ovanligt håll och nu tror François att det kan vara fasaden eller gränsen mellan tak och vägg som på något ställe släpper in vatten. Så hans nästa projekt blir att resa en byggställning så han kommer upp till fjärde våningen och kan gå igenom och säkra eventuella sprickor. 

Resultatet kan vi tidigast få i augusti, om nu borgmästaren ger tillstånd till byggnadsställning på kyrktorget under semestermånaden augusti. Kanske att han tycker att det är störande när alla turister ska komma och beundra den gamla kyrkan... 

Borgmästaren har stor makt och ska nämligen tillfrågas om det mesta som liknar bygglov. Små saker bestämmer han på stående fot, större saker ska dras i "byggnadsnämnden" som till exempel om man vill öppna upp en terrass. Numera får man nästan aldrig tillstånd till detta om man bor i den äldsta delen av byn. Vi tackar förrförre ägaren till lilla huset i C, som för mer än 35 år sedan byggde om vinden till en takterrass. Idag skulle vi aldrig få bygglov till en terrass eftersom vi är hopbyggda med kyrkan och alltså bor mitt i byn. Man är ytterst restriktiv med dessa tillstånd; det bara hus i de yttre delarna som får lov till takterrass och det får inte heller lov att synas från marken och det får inte heller förändra husets karaktär. 

Le Maire, borgmästaren, har i vårt fall också tillfrågats om bygglov för nya takpannor (vilket innebar att ersätta fula och ohälsosamma eternitplattor med genuina gamla vackra tegelpannor). Han gav också sitt tillstånd till en ny fasad (vilket innebar ny och hel fog runt alla stenar och egentligen bara ett återställande av den ursprungliga fasaden). Han har godkänt färgen på fönsterluckorna, han har godkänt höjden på grinden till vår lilla gränd och godkänt vår skorstensmodell. Han måste också tillfrågas om man får resa en byggställning - även om man inte ska göra något arbete som kräver tillstånd. Alla bygglov eller motsvarande "spikas upp" på borgmästeriets anslagstavla så att alla intresserade kan se vad som beslutats i kommunen. 

Där såg vi så sent som i veckan att ett hus i vår närhet (men  så klart inte i den i den innersta cirkeln) har fått lov till Terrasse Tropezienne. Undrar ni vad det är? Det är så nästan alla takterrasser ser ut i dessa gamla byar. Man tar bort taket på halva vinden och sätter upp en vägg mot resten av taket och får ett litet rum på insidan med hyfsad ståhöjd och där taket är borta har man en terrass med utsikt. Ungefär såhär....

Vi roar vi oss med att laga en liten stenmur längs med entrétrappan. Där har vi haft massor med krukor och efter tio år så har både puts och färg försvunnit. Så vi har lagat hål och skrapat bort gamla färgrester och ska nu måla och sätta klinker på ovandelen.

Så här i början så ser muren mest ut att ha fläcksjuka.... men det kommer att bli bättre! Vårt problem just nu är vädret... Det småskurar litet mest varje dag och vi har sparat (!) en del av jobbet till dess det blir finväder.

Så här ser den ut nu när den är klar, målad och med klinker på toppen och nya blommor. De gamla blommorna frös faktiskt ihjäl i vintras när det var flera minusgrader i flera dagar - vilket är mycket ovanligt här nere. Nu när vi har fixat till denna lilla utomhusvrå av vårt hus så hoppas vi att det ska hålla sådär 10 år till.....

Nyrenoverat franskt kök

Så här blev renoveringarna i det franska köket. Jag skrev förra året om att vi skulle tömma köket för att dels byta ut de urtrista och gamla (dock inte tillräckligt gamla) plattorna i köket och att två av väggarna skulle putsas om eftersom putsen hade en tendens till att trilla in i rummet utan vidare.... Läs mer om det här!
Så vi visste ju att det skulle vara omgjort och vi har sett ett par foton och känt oss väldigt nöjda, både med valet av material och med byggarens jobb. Men det är Francois som har gjort allt i vårt hus och vi känner varandra väl.
Litet förberedda på allt byggdamm var vi .... trodde jag, men himlans så eländigt det var! När vi kom så regnade det och det gjorde det i nästan fem dagar och det var tur för vi var inomhus och våttorkade inte bara alla ytor utan diskade också allt som skulle tillbaka in i skåpen. Trots att det mesta stått i kartonger och inne i skåp en trappa upp.
Men nu är det jobbet gjort och vi kan njuta i takt med att också våren har gjort sin entré här nere. Det är nog inte riktigt så varmt som det brukar (vad det nu är...) och vi är väldigt nöjda med 15 grader och dessutom en varm sol.
Golvet kallas travertin eller natursten. Det är litet gropigt och måste behandlas med en olja en gång per år, annars suger det till sig spill mm. Mindre praktiskt än en glaserad klinker men bara man underhåller plattorna så är de motståndskraftiga. Dessutom tycker vi att de passar så bra i ett gammalt hus.

De nyputsade väggarna är väldigt snygga, putsen är genomfärgat vit och därmed underhållsfri även om man stöter till det, men det känns väldigt gediget. Dessutom så kom det fram en liten nisch och en halvvägg som också fick travertinplattor som topp.

Här nu då en bild på våren! Mimosan är nyplanterad i ett litet villaområde utanför vår by. Det finns massor av olika mimosaträd, både vilda och trädgårdsvarianter. 

Jag frågade damen i blomsteraffären om mimosan var en vårblomma så sa hon med emfas "Nej den är inte alls en vårblomma. Mimosan är för oss slutet på vintern". Det ni - bra klimat när en så härlig blomma visar slutet på vintern. Kan det jämföras med våra snödroppar kanske, i alla fall i Skåne där de kan blomma redan i januari....

Franskt kök i förvandling

Att äga ett gammalt hus ställer krav. Ställer krav på att ta hand om, att rusta upp och att bevara. Ska man bo och leva i huset så ställs det ju personliga krav - det ska vara beboeligt och som ett semesterhus kanske också vara lättskött. Är det ett placeringsobjekt så bör det ju gå att sälja den dag det blir aktuellt och förhoppningsvis ska man i alla fall få tillbaka sina satsade pengar. Det finns många olika sätt att betrakta sitt gamla hus....

I vårt fall köpte vi ett semesterhus, ett litet ställe i en genuin och lugn by där vi skulle kunna koppla av och njuta av ett varmare klimat och den franska kulturen. 

Här i bloggen kan man följa vår resa tillsammans med lilla huset i C under de snart 14 år vi har kamperat tillsammans. Många olika renoveringar har det blivit.... Man skulle kunna tycka att vårt lilla hus var tillräckligt fint att bo i, bara flytta in i, det fanns ju badrum och kök, med en hyfsad standard - om än engelsk (träpanel runt badkaret t ex). Men vi har, av olika anledningar (läs mer i bloggarkivet "om lilla huset i C") snart renoverat huset från topp till tå. Det enda som vi inte tidigare gjort om har varit köksgolvet och köksväggarna. Plattan på golvet är en trist historia, men funktionell, och att väggarna faller in i takt med att man sätter upp saker på dem - ja, det kan vi leva med. Men nu blev det litet akut med golvet. Fogarna är lösa här och där och har följt med dammsugaren. Plattorna spricker så vi får lägga en extra trasmatta för att man inte ska skära sig om man går barfota. Med andra ord - dags för nytt klinker!

Vår eminente byggare Francois vet att jag tidigare yrat litet om travertin efter att ha sett ett vackert golv i grannbyn, och en dag i september så ringer han och berättar att det är halva priset på travertin i bygghandeln. Aha, nu är det dags att agera. Eftersom vi ändå ska tömma hela köket så bestäms att vi ska göra om innerväggarna i matrumsdelen. Så vår sista franska höstvecka blir rätt bökig med att flytta ut hela köket till resten av huset.... Vår andra köksrenovering på två år -  nä det vill jag nog aldrig mer göra... Men efter det har vi ju bara lämnat ifrån oss nyckeln och väntat på rapporter och foton. 

Foton kom och de gjorde ett riktigt oväsen i mejlboxen! Titta vad som har dolts bakom putsen - en igenmurad dörr! 

Om ni som aldrig varit hos oss tycker att detta är väl inte så märkligt så ska ni veta att den fd dörren leder in till ett helt annat hus som har adress på ett helt annat torg. Vårt hus och huset bakom dörren är byggda rygg mot rygg. Det dyker också upp en liten nisch i den stenmurade väggen, till vänster under snedtaket. Den nischen har varit helt "igenputsad". Tyvärr innehöll den ingen guldskatt....

Väggen bredvid rymmer inte på några hemligheter, men man kan konstatera att fönsterhålet har varit större och att man på senare tid har fyllt utrymmet med mer moderna tegelstenar.

Vi tror att grunden till vårt hus är supergammal kanske 1000-1100-tal, då det innersta torget och grunden till det som är kyrka idag förmodligen byggdes. Kyrkan var tidigare en del av borgen, innerst i la circulade, men den blev ombyggd till kyrka någon gång på 1200-1300-talet. Vilket förklarar kyrktornets konstiga placering mitt på kyrkkroppen. Markplanet och köksplanet en trappa upp i vårt hus är hopbyggt med kyrkan. Ett utrymme i kyrkan, där man idag förvarar sina vaxljus, ligger egentligen i vårt hus som ett utrymme inskjutet på mitten som en byrålåda (fast det är ett riktigt rum). Man kan ana att det har funnits en dörr in till detta utrymme från vårt kök och kanske har det bott en präst eller klockare i vårt hus. Men mer vet vi inte.... Det skulle verkligen vara roligt om SvT:s Christopher O'Regan ville komma hit ner och tidsbestämma huset och kanske också hitta någon som har bott här.... 

Hur köket ser ut färdigt undrar vi också - foton kommer så småningom. Men vi har beslutat oss för att putsa väggen igen. Jaja, jag vet att många gillar "stenar i dagen" och det är jättefint hos andra - men inte i vårt kök. De befintliga stenarna är inte av tillräckligt bra kvalitet och jag behöver också ha full koll på det som en gång var en dörr ;).

Ny takterrass, fast gammal

När man har ett hus som har flera hundra år på nacken så händer det både ditten och datten. I vårt hus är den svaga länken takterrassen. Läs om det här Men efter flera år av velande så bestämde vi oss i vintras att vi bör göra om terrassen. Det vill säga, den ska få en riktig fuktspärr, något vi befarat inte har funnit sedan vi köpte lilla huset i C för 15 somrar sedan och då reparerade terrassen. Sagt och gjort, vår favoritbyggare kontaktades och jobbet skulle göras i april. Sedan har ju den franska våren varit blötare än normalt och F har skjutit upp och skjutit fram - och haft laga förfall för att inte ens börja... Vi har haft hjärtat i halsgropen, absolut deadline för renoveringen var satt till veckan före midsommar - sedan kommer invasionen av barn och småtroll...
När vi nu kommer ner så har F jobbat hårt de två senaste veckorna och också tagit in extra folk. Det sista gjordes nog samma dag. Gissa om känslan var fin när vi knatade uppför alla våra trappor till fjärde planet för att kolla in läget och DÄR är en helt ny terrass. Snyggt klinker (!) - vi valde det så tidigt i höstas att vi båda glömt hur det egentligen såg ut. Fint utekök, större än det tidigare och fler praktiska detaljer. Allt helt till belåtenhet. Men allt byggdamm kan göra en tokig, en hel dags dammsug och vattentork och sedan en dags plock. Nu får det minsann dröja till nästa renovering.
När F själv kom förbi härom dagen så ville han berätta att det faktiskt fanns fukt i form av kondens UNDER den gamla fuktspärren ner mot andra våningens innertak. Precis det vi befarade. Så det känns väldigt skönt att vi tog det säkra före det osäkra och kostade på detta. Nu ligger där fem lager av fuktspärr av olika sorter. Svårt att förstå exakt vad de olika innebär - men ett lager är till för att motverka ev sprickor när det gamla huset vill ruska litet på sig. Ett annat lager är förlängt upp mot terrassväggarna en bit och håller ute det regn som rinner längs med terrassväggen ner mot sockeln. Utkastarna genom terrassmuren (som är 4 dm tjock) är nu klädda på insidan med aluminiumrör. Ja allt verkar verkligen gediget gjort eller som F själv sa "så här skulle jag ha gjort om det varit min egen terrass". Bättre kan det inte bli.
Vår insats blir nu att måla murväggen och pynta, det senare har vi redan börjat med ;).

Kyrkgubben håller sitt vakande öga över oss.

Vårt stora matbord är under oljebehandling så bilden på matplatsen kommer vid något annat tillfälle. Nu ska här njutas!!

Bytes: Sommar i svensk villaträdgård mot sommar i fransk vinby

I dag åker vi söderöver, för tredje gången detta år. Svenska sommaren är på max och den franska verkar äntligen ha börjat. Det har varit litet uppochnedvända världen denna vår... Sverige hade medelhavsklimat med värme och sol och Frankrike drabbades av regn och rusk.
Den varma maj i Sverige gjorde att alla våra engelska rosor snart har blommat över. Tänk - andra år hinner de inte ens slå ut före midsommar. Pionerna lämnade in redan i förra veckan men istället har höstanemonen precis visat sina första blommor.

Att resa iväg för flera veckor när man har en stor trädgård (ca 1000 kvm) med rabatter och köksland kräver en planering. Gräsroboten fixar gräset och programmerade nedgrävda vattenslangar vattnar det mesta. Dock har vi inte hunnit gräva ner alla slangar så en perennrabatt och vår "medelhavsrabatt" får vatten via en spridare. Också den programmerad. En vänlig granne tar hand om det dyker upp något oförutsett.

Så snart sitter vi där, på vår nylagda terrass och sippar på sval rosé och njuter av byns takåsar och bortom byn gröna sluttningar och vinfält. Vårt hus är hopbyggt med kyrkan så kyrkklockan hjälper oss att hålla tiden och påminner oss om att tiden faktiskt inte står helt still - vilket man annars lätt kan tro. Fasadbelysningen ger indirekt vår terrass ett behagligt ljus när mörkret faller. Och det gör det ju tidigare (än i Skåne) så här på våra sydliga breddgrader.

Terrassen ja, i dagarna omgjord, dvs den gode F har hackat bort två lager klinker för att göra en bättre fuktspärr underst, men också för att få rätt fall på golvet och "ta bort" några gropar som tidigare samlat en del vatten. Vårt lilla fina utekök håller också på att bli ett nytt, litet större och litet bättre. Man lär sig ju av sina tidigare misstag. Någon har sagt att först det tredje huset man bygger blir perfekt - och det kan nog stämma även på mindre projekt. En flaskkyl är införskaffad och kommer snart att invigas liksom litet nya köksprylar och terrassdekorationer. Tack IKEA som har så mycket roliga saker!

Men vi ska också inspektera ett nytt fönster. Vårt enda kvarvarande som är i gammalt glas har blivit omhändertaget av ett proffs, fått nytt kitt och ny färg och ... ja litet omvårdnad helt enkelt.

Sedan ska den franska sommaren förhoppningsvis bjuda på en Bordeauxutflykt, besök av tre småtroll och deras föräldrar och trevligt umgänge med vårt franska svenskgäng och så klart våra vänner och grannar från not-so-United-Kingdom (uttrycket lånat från en rolig anglofilkompis - tack!).

Att vi aldrig kan sluta renovera....

Knappt har vi hunnit inspektera nytt innertak i lilla huset i C. Städat i tre dagar för att bli av med slipdamm och byggdamm och all annan jädrans damm som kan finnas ovanför ett flera hundra år gammalt innertak i en fransk by.

Knappt hinner vi komma tillbaka till det skånska huset. Vardagsrumsgolv ska slipas. Ekparkett som ingen har gjort något med sedan den lades 1964. Bromsklossen som hindrade oss från att slipa tidigare var ett onödigt tungt piano (som nu äntligen står hos äldste sonen, läs om det här) och nu är det färre tunga möbler att flytta inför golvslipningen.

Men hallå där, kan vi inte bara ta det litet lugnt och njuta vårt otium? Måste vi hela tiden göra något?

Bort med bokhyllorna och 15-20 hyllmeter böcker, bort med alla glas och serviser, bort med mormors gamla glasskåp, bort med vråltungt fransk matbord i ek och bort med morfars ganska otympliga öronlappsfåtölj. De två sistnämnda alltför stora för att flyttas in i ett annat rum (pga  för smala innerdörrar) utan de får gå ut genom terrassdörren. Bort med ett tjugotal tavlor och fem mattor. Puh... Någonstans i mitten så undrar vi verkligen varför just vi är de som slipar parketten. Har den varit oslipad i femtio år så kanske den kan vara det i några år till? De som köper vårt hus någon gång i framtiden kanske vill ha klinker överallt?

TV-rummet har tillfälligtvis fått tre soffor. 

Trångt - men mysigt om man är många....

 Den långsmala hallen hyser stora glasskåpet och ja - det är lika trångt som det ser ut.

 Mannens arbetsrum har fått dubbelt så många bokhyllor.
Plus litet till....

Ett av gästrummet är tillfälligtvis ockuperat, dock inte av gäster.

Uterummet rymmer nu stolar och småbord.... 

och en otymplig öronlappsfåtölj.

 När slipningen är klar kan vi konstatera att det var bra att vi
tog bort allt från väggarna och tejpade igen de dörrar som inte
skulle användas. Slipdammet ligger tjockt överallt....

Takkronan skyddas av en plastsäck. 

Dammet har gjort plasten tillfälligt spetsmönstrad.

Såja, i tre dagar has det slipats, dammsugits och lackats. Tre lager matt lack. Nu återstår det mest tålamodsprövande.... att vänta i ytterligare en vecka så att lacket härdar och kan belastas med mattor och möbler.

Nytt innertak i det franska köket

Jag skrev ju i oktober om att vi skulle renovera terrass och innertaket i köket. Terrassarbetet är framflyttat till våren 2016 men innertaket i köket är klart och hur fint som helst! Vill man se bilder "före" så klicka här: Tack och lov för ett gammalt hus
Nu har vi (nja, inte precis vi utan F - vår eminente byggare) befriat den inbyggda bjälken från sin fula trälåda och se - innanför fanns en fin träbjälke precis som de andra. Det brunlaserade ribbtaket som drösslade är utbytt mot gipsskivor med infällda spots och den övre delen av skorstensstocken som hotade med att trilla ner på oss har fått en modern och ganska stram attityd.

Utan att ha sett detta i verkligen (tack O och F för fotona) så är vi riktigt nöjda. Förutom att allt trasigt nu har blivit helt - så har vi också ett kök som nu är mycket ljusare - både på dagen och kvällen.

 

Nästa projekt är som sagt terrassen... ett ganska stort projekt som vi hoppas kan bli klart senast i april. Material och utseende på utekök är bestämt - mer om detta alltså i vår.

Tack och lov för ett gammalt hus...

Lilla huset i C har många hundra år på nacken - eller i alla fall på sin grund! Markplanet är hopbyggt med den medeltida kyrkan och på första våningen har det funnits en dörröppning från köket in i kyrkan. Det var länge en prästbostad har vi förstått. Tyvärr vet vi inte under vilka århundraden. De två översta planen är så klart yngre, det enda vi vet är att terrassen byggdes ungefär 30 år sedan. Tack och lov på den tiden då man fortfarande fick bygglov för terrasser i byarnas innersta kärna och också utan krav på 180 cm hög mur utåt - bara för att man inte ska se från marken att det finns en terrass. Det hörde ju inte till den medeltida stadsbilden... Vår mur är bara 110 cm hög vilket gör att när vi sitter ner så ser vi långt utöver takåsar och vingårdar. 

Nu är terrassen vårt nästa stora projekt. Du som har följt mig vet att vi gjorde ett felaktigt beslut när vi köpte huset. Vi trodde det var bättre att leja reparationen av det då trasiga terrassgolvet till en lokal hantverkare än till en stor firma från Montpellier. Men se så fel vi hade. Golvet har satt sig litet på två ställen och man kan ana en liten vattenskada i ett av rummen under. Inte alarmerande, men det kan bli. Förmodligen så har inte den lokala hantverkaren haft tillräcklig kännedom om olika lager av vattenavstötande skikt och inte heller kunde han bygga fall på rätt sätt. Detta har vi ju vetat om i några år men nu är det dags att göra något åt det.

Det alltid lika noggranne F som tidigare jobbade åt Franska Hus gör fortfarande samma sorts jobb och han hade tid att ta sig an vår terrass. Han m fl kommer under hösten att bila bort två(!) lager med gamla klinker och se till att de olika ytskikten ligger där de ska. Han har också bra idéer om förändringar av utkastarhål och andra mindre detaljer. Vårt fina lilla utekök, som F byggde för flera år sedan, måste tyvärr också bort men kommer igen i en större och mer praktisk skepnad. Nu när vi har använt detta så vet vi ju vad vi saknar... eluttag direkt på bänken och ett kylskåp t ex. 

Men gamla hus kan bjuda på flera nya överraskningar....

I vårt lantkök på första planet så finns det tre stora bjälkar i taket och mellan dessa någon sorts ribbtak à la pärlspont fast smalare. Den öppna spisen tronar mitt på ena långväggen och den murade rökgången möter den mittersta bjälken som är inbyggd, gissningsvis för att dölja en järnbalk. Nu har det i mer än ett år sett ut som om denna bjälke har släppt från sitt fäste i väggen och det är tydliga springor mellan vägg och tak och mellan bjälke och vägg och.. ja ni förstår? Så ska det ju inte vara....

Öppna spisens murade del mot taket, framifrån

                               

Inre delen av kökstaket med bruna ribbor mellan bjälkarna

Takbjälkens fäste (?) i väggen

Övergång från spisen till taket ovanför öppna spisen

Så även här får F rycka in och pilla bort (eller kanske slå bort) den puts som döljer sanningen om bjälken har lossnat eller inte. Eftersom ingen av oss förstår hur det ser ut under så har vi bestämt att i vilket fall som helst täcka det brunlaserade brädtaket med vita skivor mellan bjälkarna. Då slipper vi drösslet från fyllningen ovanför och kan få in bättre arbetsljus via takspots och ett totalt sett mycket ljusare kök. 

Detta får mig osökt att tänka på vad Göran Gudmundsson sa i ett sommarprogram, ni vet han som grundade Gysinge Byggnadsvård... "allt som är underhållsfritt har en avigsida - det går inte att reparera". Så det är tur att man bor i ett hus som inte är underhållsfritt...

Va, ett nytt kök till?

Att börja renovera kan ha sina konsekvenser. Man kan få nya idéer om fler renoveringar...
I vårt fall, när vi gjorde ett helt nytt kök i skånehemmet i vintras och efter två veckor for till lilla huset i C, så innebar det att vi tittade oss runt omkring i det franska lilla köket och sa... hm vi kanske i alla fall skulle byta luckor? Fortfarande kan man beställa av Ikeas tidigare köksserie men nästa år finns inte längre möjligheten. Det franska köket är ungefär 15 år och det skånska var dubbelt så gammalt. Därför nöjde vi oss med ett luckbyte i franska köket och då kunde vi passa på att justera ett och annat. Så en dörr blev vänsterhängd istället för högerdito, kastrullskåpet fick utdragbar låda, glasskåpet fick bli med vitrindörr och ovanför arbetsbänkarna blev belysningen litet upphottad. Fler krokar kom på plats och vi gjorde oss faktiskt av med en del prylar som inte används längre. Alltså... hur många brödkorgar behöver man?

Förr fanns här en gasspis men i takt med att familjen blev större och de franska vännerna fler så byttes spisen ut och i gasbehållarskåpet fick det plats en diskmaskin.

Inte helt fel att arbeta inne ett par dagar när det är 37 grader utomhus... men snart ska vi svalka oss i havet!