Visar inlägg med etikett svamp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett svamp. Visa alla inlägg

02 december 2020

Milou, snart en vuxen hund

Jag har vuxit upp med hund och fick min första när jag var 7 år. Jag var enda barnet och behövde en kompis hemma. Nästa vovve kom in i familjen när jag var 16 år och hon hängde med ända till dess jag fick mitt första barn. Men en obotlig ögonsjukdom och det faktum att matten fått något nytt att kela med ställde till det i hennes huvud och vi fick lov att skicka henne till de sälla jaktmarkerna.

Det har aldrig rent praktiskt passat in i mitt vuxna liv att ha hund. Men jag har alltid saknat hund och jag har kastat mig över alla vännernas vovvar med längtan i hjärtat. 

Sedan mer än ett år så har äldste sonens familj skaffat hund och i och med det blir jag nästan hundägare på deltid. I alla fall inbillar jag mig att jag är den som betyder mest för henne utanför hennes kärnfamilj.

Hon kom till sin familj våren 2019. Under tre veckor i juli bodde hon hos mannen i mitt liv och undertecknad. Husse, matte och alla barnen var på bilresa i Europa och det hade inte passat en valp att följa med. Istället fick hon fina och lagom varma dagar i en skånsk trädgård. Läs mer om det här 
Numera är hon hos oss av och till några gånger i månaden. Ofta sover hon över och då har hon första tjing på den ljusa tv-soffan. Vi ger oss alltid ut i skogen med henne, hon gillar nya dofter och mycket skutt över stock och sten. Numera använder vi en superlång koppellina som tillåter henne att springa rätt fritt - men dock inte bort! Vi vågar inte släppa henne, även om vi vet att hon kommer när man kallar. Men det är skillnad med en egen hund och andras. Jag skulle vilja lära henne söka svamp men det lär vara svårt.
Efter att vi har gått några kilometer tror jag att hon har avverkat minst det dubbla och då sover hon som klubbad!
I somras försökte vi få henne att bada. Hon älskar inte vatten, går ut för att hämta pinnar men hon vill inte simma. Då står hon istället och väntar på att vågorna ska föra pinnen närmare. Vi vet att hon kan simma för matte har testat. Men av någon anledning väljer hon bort det momentet i vatten.

Att bada hos oss innebär bad från sandstrand, gissa hur hon såg ut efter det? Så hon fick göra som vi människor gör efter ett bad på stranden, ta en snabb dusch! Inte helt kul, men hon är foglig...

Nu är hon 20 månader och färdigvuxen. Nästa stora steg i hennes liv är en egen valpkull, vi får se vad kenneln anser om hennes avelsgener framåt våren.


02 oktober 2020

Svampskog eller bara skog....

Vi gillar att lufsa i fina skogar, särskilt under svampsäsongen. En lång period i livet hade vi den bästa kantarellskogen precis bakom huset, men sedan beslöt kommunen (som äger marken) att man skulle förändra växtligheten i den lilla allmänningen och man tog bort allt utom lövträd. Vilket i och för sig blev jättefint med bara ekar, björkar och aspar, MEN de gula kantarellerna försvann samtidigt.

Sedan har vi några gånger besökt ingift släkt i Östergötland och plockat de största trattkantarellerna jag sett men de senaste årens torka har ställt till det där också.

2017

Här i Skåne har vi hittat jättebra skogar fyllda med både Karl Johansvamp och trattisar men skogsägarna avverkar ju sin skog i tid och otid, så våra fina ställen blir färre och färre. De senaste åren brukar vi åka till en av de vackraste skogarna jag vet - och så hoppas vi att det ska finnas någon svamp.

I somras var vi på jakt efter gula kantareller ett par gånger efter stora regn, men det fanns inte en enda. Inte ens skräpsvamp. Trist.

Nu senast sa vi att "vi struntar i svampen" tar med fika och får i oss litet skogsluft. Vad händer då? Jo, det finns plötsligt svamp och god svamp i form av olika soppar. Det är litet lustigt att det fanns en hel del, trots att det inte alls hade regnat särskilt mycket.

Lagom stor skörd att rensa
Färgklickar i skogen
Gillar egentligen inte granskog men denna är vacker
Fina spår efter ekorren

Denna skog är egentligen vår trattkantarellskog, det kan man nog förstå när man ser all mossa. Så om någon vecka är det kanske dags igen....