28 februari 2017

Orange - en ny favorit

En kort stopp och en övernattning i en gammal romersk stad - bara två timmar från vår lilla franska by och vilken stad! Hit vill vi fler gånger. Liten medeltida stadskärna - nästan bilfri stora delar av dygnet, roliga butiker, ett superbra hotell och dessutom en "massa gamla stenar" från romartiden - ja det kan inte bli bättre!
En stor bidragande orsak till vår upplevelse är faktiskt att det är lågsäsong. Jag begriper att denna ljuvliga lilla stad inte alls är lika ljuvlig när den är knökfylld av amerikaner, japaner och andra som vill uppleva gammal europeisk kultur.
Men nu är det vi och den bofasta befolkningen, farbrodern på balkongen i sin gamla morgonrock med pyamasbenen fladdrande och som kollar in vad som händer på "hans" lilla torg där han bor, den unga killen som rastar något som ser ut som två hittehundar men knappast är det eftersom han mycket ordentligt plockar upp efter dem med svarta små plastpåsar, tanten med käpp, flera koftor och tofflor på fötterna och en handlingskorg på armen på väg till frukt och grönsaksbutiken... Dessutom välhållna vackra små hus med målade luckor och fina affärsskyltar - allt härliga minnen att ha med sig.
Vi kommer hit sen eftermiddag, hotellet ligger mitt i den äldsta delen av staden, litet besvärligt innan vi förstår att man faktiskt kan köra den supersmala gatan som dessutom inte är enkelriktad. Det visar sig att här är man disciplinerad nog att inte köra in på en sådan gata utan att kolla att kusten är klar. Vi möts på gatan av portieren som visar rummet och sedan ber om bilnycklarna. Han trollar bort bilen - gu' vet var någonstans och glädjande nog finns den på plats morgonen därpå utanför hotellentrén. Ganska litet rum och med en liten balkong. På sena eftermiddagen i mitten av februari är det dock inget utesittarväder.
Vi får istället en trevlig vandring runt i staden innan det är dags att äta middag på en av hotellet rekommenderad restaurang. Fullsatt och trevlig personal. God mat såklart - som oftast i detta land.

   
Vi smörjer kråset med gåslever till förrätt, sedan gambas och anklår.

Dagen därpå besöker vi den romerska teatern. Väldigt proffsigt gjort för oss besökare med hörlurar, informationstavlor och man kan gå som man vill. Vårsolen bidrar till en fin upplevelse!
 Teaterscenen 108 meter lång och 37 m hög sedd från åskådarplatserna.
Stenbänkar, de flesta i original, ordentligt utmärkta var man skulle sitta baserat på social rang. Allt från stadens dignitärer till knektar, handelsmän och ner till fångar och fnask. Alla gick nämligen hit varje gång det var föreställning och det var det flera gånger i veckan. På romarnas tid alltså.....
Så här såg teatern ut innan man började utgrävningarna 
I andra änden av staden ligger en välbevarad romersk triumfbåge, den har vi inte tid att besöka nu. Det finns också ett romerskt museum som vi inte heller hinner med. Jätteroligt att vi måste hit igen!!



21 februari 2017

Nya tågleverantören genom Tyskland

Ja, vad ska man säga. BTE är ett företag som fraktar bilister på tåg genom Tyskland. Intet nytt under solen. Undrar du vad jag yrar om så läs litet mer här.
Vi var några svenskar som stötte å varandra i Hamburg innan ombordkörning. Vi var ganska nyfikna, inte minst på restaurangvagnen. Vid incheckningen var det jättelång kö, kommer inte ihåg så lång kö någonsin, tog säkert 50 minuter innan det var vår tur. Ingen bra början.... I incheckningsluckan befann sig typ sex personer. När jag pratade engelska kom en av bakgrundsfigurerna fram och på min fråga "vi har bokat bord i restaurangvagnen men inte fått någon bekräftelse" svarande hon att "det är tyvärr fullbokat, men ni kan få er middag i kupén". Jaha, vi ville ju gärna byta miljö när vi åt - men okejrå, detta gick väl också bra.
Vi fick vänta på ombordkörning som vanligt, stationspersonalen hade så nya arbetskläder att det såg ut som pansarkläder. Men de skötte sig om lastningen fungerade bra. Vagnarna var av samma sort som Deutche Bahn hade och konduktören likaså, fast denna pratade bara tyska...
När tågen startade gick jag till restaurangvagnen för att beställa vår middag. Blev servad av vänliga killar, en pratade bra engelska och jag beställde och betalade och blev lovad mat "om en stund". Efter 45 minuter kom den engelsktalande och knackade på och undrade om vi hade beställt.... Jo - av dig, jaha ja men då kommer det alldeles strax. Efter ytterligare  15 minuter gick mannen i mitt liv till restaurangvagnen för att kolla vad som hände. Då stod där den engelsktalande flickan från incheckningsluckan (!) tillsammans med 7 (!) andra och ingen visste egentligen något. Vi fick vår mat efter att hon rutit " de har väntat mer än en timme".
Tja - vad ska man säga, det kallas visst barnsjukdomar när man inte är inkörd och inte har hittat sina rutiner. Annars var resan som den skulle, vi kom fram till Lörrach i tid.
Nu har jag hört att det finns ytterligare en aktör som forslar bilister och deras bilar genom Tyskland. De lär ska gå till några italienska destinationer också - tror vi ska prova dem nästa gång.


18 februari 2017

Nyrenoverat franskt kök

Så här blev renoveringarna i det franska köket. Jag skrev förra året om att vi skulle tömma köket för att dels byta ut de urtrista och gamla (dock inte tillräckligt gamla) plattorna i köket och att två av väggarna skulle putsas om eftersom putsen hade en tendens till att trilla in i rummet utan vidare.... Läs mer om det här!
Så vi visste ju att det skulle vara omgjort och vi har sett ett par foton och känt oss väldigt nöjda, både med valet av material och med byggarens jobb. Men det är Francois som har gjort allt i vårt hus och vi känner varandra väl.
Litet förberedda på allt byggdamm var vi .... trodde jag, men himlans så eländigt det var! När vi kom så regnade det och det gjorde det i nästan fem dagar och det var tur för vi var inomhus och våttorkade inte bara alla ytor utan diskade också allt som skulle tillbaka in i skåpen. Trots att det mesta stått i kartonger och inne i skåp en trappa upp.
Men nu är det jobbet gjort och vi kan njuta i takt med att också våren har gjort sin entré här nere. Det är nog inte riktigt så varmt som det brukar (vad det nu är...) och vi är väldigt nöjda med 15 grader och dessutom en varm sol.
Golvet kallas travertin eller natursten. Det är litet gropigt och måste behandlas med en olja en gång per år, annars suger det till sig spill mm. Mindre praktiskt än en glaserad klinker men bara man underhåller plattorna så är de motståndskraftiga. Dessutom tycker vi att de passar så bra i ett gammalt hus.

De nyputsade väggarna är väldigt snygga, putsen är genomfärgat vit och därmed underhållsfri även om man stöter till det, men det känns väldigt gediget. Dessutom så kom det fram en liten nisch och en halvvägg som också fick travertinplattor som topp.
Här nu då en bild på våren! Mimosan är nyplanterad i ett litet villaområde utanför vår by. Det finns massor av olika mimosaträd, både vilda och trädgårdsvarianter. 
Jag frågade damen i blomsteraffären om mimosan var en vårblomma så sa hon med emfas "Nej den är inte alls en vårblomma. Mimosan är för oss slutet på vintern". Det ni - bra klimat när en så härlig blomma visar slutet på vintern. Kan det jämföras med våra snödroppar kanske, i alla fall i Skåne där de kan blomma redan i januari....


09 februari 2017

Vad är en bal på slottet...?

En av Sveriges största modeskapare heter Lars Wallin. Han har varit verksam som designer i 25 år efter en utbildning som tillskärare och Beckmans Designhögskola. Genombrottet kom via en show av Björn Axén där Lars Wallin hade designat alla kläder.

Vi vanliga hör hans namn oftast i samband med Nobelfester, prinsessbröllop och Melodifestivalen. Men det man kanske inte vet är att han har gjort fantastiska scenkläder till operan Maskeradbalen - flera hundra 1700-talsdressar med volanger och spetsar. Han har också gjort scenkläder till musikalen Chicago, till Povel Ramel, Peter Jöback, Lena Ph, Annelie Rydé och Jill Johnson, till melloartister och "komframochsäjare" som Petra Mede samt klätt Cirkus Cirkör i ett gäng fantastifulla utstyrslar.

Nu ställer han ut ett par hundra av sina kreationer på konsthallen Artipelag i Gustavsberg. Utställningen visar en bra bredd på hans verksamhet, alltifrån privatägda festblåsor och brudklänningar, via scenkläder till de egna kollektionerna som verkar vara framtagna för shower och andra sätt att synas på samt till uthyrning/utlåning för enstaka tillfällen. Utställningen är byggd på fyra teman, hantverk, haute couture, brud och scen.

Här kommer några smakprov.






Operan Maskeradbalen
Man tager ett gardintyg, t ex av Josef Frank...

En rolig utställning med mycket flärd - en bra avkoppling till vardagen.