Lady Grisel Hamilton och miss Willmott

Ja, då var det dags igen för luktärtsnörden. Fast jag började faktiskt redan första veckan i mars - då petade jag ner 300 luktärtsfrön i krukor - ungefär 8 frön i varje kruka. Totalt sett 20 olika sorter.

Jag delar med mig drygt hälften av krukorna till äldste sonen, det stod förodlade luktärter på hans julklappslista.

Efter 8-10 dagar inomhus på fönsterbrädan i söder har de grott och blivit några cm höga. Då får de flytta ut i det betydligt svalare orangeriet. Efter ytterligare ett par veckor ställer jag ut dem på en bord i skuggigt och vindstilla ställe. Varje kruka är ordentligt vattnad och står i en liten plastpåse som fungerar som ett drivhus. Nästan alla stänglarna är toppade och sticklingarna ställer jag i vatten inomhus. Det bildas rötter på ungefär 3 veckor och originalplantan buskar till sig med flera sidoskott..

För en vecka sedan, efter totalt sett sju veckor sedan sådd, så planterar jag ut dem i ordentligt gödslad jord. Nu är det till att vänta och vattna och hindra hjort och rådjur från att mumsa i sig den späda grönskan.

Lady Grisel Hamilton är en lavendelblå skir skönhet som såg dagens ljus 1897.

Miss Willmott är en kulturarvssort från 1901 korallrosa med strimmigt segel.

Bägge sorterna är framtagna av pionjären på luktärter Henry Eckford. Jag hoppas att jag kommer att få 15-20 lika vackert blommande sorter till sommaren.

Vill man veta mer om luktärtsodling, bli inspirerad och njuta av fantastiska foton så har Sveriges luktärtsdrottning Cecilia Wingård gett ut en mycket vacker bok om denna söta ärtväxt. Bilderna på de två luktärterna ovan kommer från henne. Tack!

Nu är vi sparrisodlare

I flera år har vi varje vår sagt att det vore kanske kul att odla egen sparris. Varje vår har vi också sagt att vi inte riktigt vet var vi ska hitta ett bra ställe och att det tar i alla fall ett par år innan man kan skörda någon sparris.
Men detta år är ju inte som andra år och vi har i vår självvalda isolering fått massa tid över. Så nu har vi hittat en bra ställe för sparrisodling. Vilket i och för sig innebär att vi flyttar kökslandsgränsen en dryg meter utåt - på bekostnad av gräsmattan. Vilket inte alls gör något, det är roligare med egna grönsaker och bär än en gräsmatta...

Området ser inte så stort ut men det är en dryg meter brett och nästan 3 meter långt. Så när allt var grävt och klart kör vi till Vallakärra utanför Lund för inköp av plantor. Eller rötter snarare...

På Lundasparris har Ulf, ägaren, spärrat av ett område där man kan handla utomhus. 6 plantor/rötter per meter - hepp så var vi med 18 sparrisrotvirvlar i en påse och litet goda råd på vägen får vi också.

På hemvägen passar vi på att köra småvägar, det har inte blivit så mycket utflykter senaste veckorna. Nu börjar Skåne visa sig från sin allra bästa sida. Kaffekorg och en solig läig plats där vi först ser en räv och över det upplöjda fältet en glada på jakt. Gladan visar sig vara en röd glada (Milvus Milvus), en ganska färgstark fågel med tydliga vita markeringar på undersidan av vingarna och den är stor -  runt 70 cm lång och med ett vingspann på 170-180 cm. Imponerande!

Tack Wikipedia för bilden

Vi kan också glädja oss åt stora humlor som kretsar runt inne i en hög videbuske. Det känns betryggande.

Här ett bra exempel på skånsk landsbygd - ett rapsfält som om ett par dagar kommer att vara lysande gult och i fonden ses en pilallé.

Väl hemma lägger vi sparrisrötterna i litet vatten och sedan ska de placeras litet zickzack i den breda fåran.

Så här blir det före jord och vattning. Det ser mest ut som halmrester, men vi tror på detta. 

Nu får vi inte skörda några nästa år och bara några få året därpå. Under tiden vi väntar på den egna sparrisen får vi fara och handla sparris på någon av alla gårdsbutikerna här runt omkring. För visst hör sparris till våren, en lika fin primör som färskpotatisen. Vår potatis - två sorter - en tidig och en något senare kom i jorden för en vecka sedan. Nu kan vi bara vänta!

Vad bloggar andra om...

När man håller sig hemmavid och behöver vila efter flera timmar i trädgården, då är det rätt roligt att surfa runt litet på nätet. Läsa bloggar, titta på kartor, leta recept eller få litet tips och nya idéer.
På Pinterest hittar man ett oräkneligt antal idéer om det som intresserar en, i mitt fall ofta trädgård och hantverk. Här finns saker från högt till lågt, inlagda av allt från amatörer till proffs. Man förundras över folks skicklighet och över deras dåliga smak och fascineras över de som gör snygga grejor. Man kan faktiskt prenumerera på en daglig dos från Pinterest, ibland gör jag det en vecka eller så men sedan hoppar jag av - man har ju ett annat liv också.
En blogg jag följer med stort intresse är Franska Fönster. Här skriver Lars Näslund mycket initierat om fransk politik, franska nyheter och hur det är att leva i Frankrike. Han är saklig och kunnig och han bor permanent i södra Frankrike.
En annan "fransman" som jag följer är Lindbom på franska. Bloggaren är en svensk journalist som tillbringar en stor del av sitt liv i Paris. Tomas Lindbom skriver mest om politik och det är intressant att kunna jämföra dessa två, rätt olika, svenska mäns sätt att se på Frankrike.
Jag följer flera bloggar som skrivs av kompisar, vissa av dem har jag känt länge och andra har jag lärt känna via bloggandet. Det är ganska fascinerande att man kan "träffa" nya bekantskaper på detta sätt. Flera av kompisarna skriver om sina liv i Frankrike. Det verkar som om vi alla gillar att läsa om detta nya sätt att leva. Jag tror att många som kommer till ett nytt land vill ta del av andras erfarenheter, råd och eventuella misstag.
Du hittar många som bloggar som har samma intresse som du själv. Jag läser ett par olika vinbloggar, särskilt franska. Jag följer flera trädgårdsbloggare, mer om dem i ett annat inlägg.
Många gillar att följa inredare, jag känner att i min ålder så kommer jag inte att byta inredningsstil och ibland kan jag tycka att alla idag möblerar och dekorerar likadant.
En blogg som jag följer särskilt under adventstid är Lotten, den skrattande språkpolisen. Hon bloggar visserligen hela året men från 1 december till julafton har hon en speciell adventskalender. Varannan dag ska text och bilder leda dig fram till en välbekant litterär historisk eller kulturell person. Hjälp finns ofta att få tack vare alla som följer hennes blogg och som kommenterar med ledande eller missvisande ledtrådar. Otroligt klyftigt, ibland otroligt svårt men alltid jätteroligt! Resten av året är hon mycket rolig och slår ner på aktuellt med härliga foton och bilder. Man blir nästan alltid glad av att läsa hennes blogg.
Just nu har jag hittat en blogg som heter Tossresan, om en familj som lämnade Sverige för en resa jorden runt tillsammans med sina vuxna barn. Extra fascinerande läsning nu när ingen får resa någonstans - undrar vilka resvanor och mönster vi kommer ha kvar när världen ligger öppen igen.
Det är roligt att läsa om resor när man själv gillar att resa. Ofta är berättelserna omgivna av fantastiska fotografier, det är nästan som om man gjort resan i verkligheten. Eller också blir man inspirerad och får idéer....
Om du själv funderar på att börja blogga så finns det jättebra bloggar (!) som visar steg för steg hur man ska tänka och handfasta tips på hur man går tillväga.

Det blir vad man gör det till - påsk till exempel!

Det fanns på 60-talet en sång och musikal som hette "Stoppa världen - jag vill stiga av" med Jan Malmsjö. Ibland kan det kännas så i dessa dagar. Allt som pågår som man inte kan göra någonting åt, hur mycket man är vill. Varenda nyhet och varenda samtal har en koppling till detta virus. Oavsett om det handlar om ekonomi, sport, kultur, politik... En mycket märklig situation för mänskligheten. Det bästa man kan göra är att ta en dag i taget och göra den till en bra dag!

När man gör det så kan man konstatera att i dag är skärtorsdag. Om man var häxa så hade man åkt till Blåkulla inatt. Vi har istället hissat flaggan för ett av barnbarnen i Stockholm, han blir 7 år idag.

Paketen lämnade vi förra gången vi besökte dem. Vi visste att vi inte skulle träffas i dag, vi skulle egentligen varit i lilla huset i C. Så blev det inte denna gång. 

Tänk er att fylla 7 år och få lego, armbandsklocka och skrivbordsstol. Han är fortfarande ett barn (tack och lov) men med en försmak av ett liv som en litet större kille. Födelsedagskalaset är inställt och han har klokt deklarerat att han kan skjuta fram kalaset länge "om det krävs".

Med den lille förnuftige i tankarna påskpyntar jag litet i huset.

Svärmors tuppar i rad, tror de är från 60-talet

Piffig ring av vaser för enstaka blommor och kvistar.
Kommer nog hänga med stor del av året.

Påskträdet - här hänger ägg av alla sorter och åldrar.

Duk sydd av en av mammas vänner som är textilkonstnärinna.
Förmodligen också 60-tal

Färgade ägg nu klara till påskbordets sillar

Tänk - med ett annat tänk så blir det både en födelsedag och en Skärtorsdag fyllda med traditioner och glädje. Snart ska vi Skypa och sjunga för födelsedagsgrisen - det ska bli mysigt!