30 november 2016

Gammal blir som ny

Mitt i alla adventsförberedelsena blev det aktuellt att laga en gammal fåtölj som äldste sonsonen skulle få i födelsedagspresent. Han fyller elva år på första advent så det blev litet bråttom för en prokrastinerare som bloggaren. 
Stolen tror jag kallas för radiostol, klädd rygg, sits med stålfjädrar och armstöd i böjträ. Liten och lätt och lättplacerad. Men det var i ganska trist skick, dvs väl använd. 

Så bort med tråkigt trasigt tyg, bort med ännu tristare stoppning i sitsen, 50-60  år gammal halm och gråvadd - bläää.

Bort med uttänjd sadelgjord och bort med gamla trasiga snören som ska hålla fjädrarna på plats


Nu börjas det om från början.... ny sadelgjord..

... och nya snören som håller fjädrarna...

... på med säckväv och stoppning i form av ny gråvadd och tjock polyestervadd och domestik för att hålla allt på plats.

Nu ska all gammal fernissa bort, en skrapa är ett utmärkt verktyg och fernissan följer med i sjok. Fåtöljen är av bok och jag visste att jag inte ville måla, men skulle jag ta linolja eller vax? Svårt att veta... Efter att ha rådfrågat en duktig möbelsnickare och tillika kompis om fortsättningen, så blev rådet att vaxa. Tack Anneli, det blev väldigt mjukt och fint och dessutom var det inte så lång torktid med vax som med oljan...

Tyget ser ut som läder men är ett tyg. Lätt att arbeta med till en början eftersom det inte fransar sig, men det är svårt att sy i så det fick bli spikar hela vägen på baksidan. Känns också bra då stolen kanske måste tåla litet tuffa tag i pojkrummet.

Jag är extra nöjd då den dessutom blev klar i tid till födelsedagsfirandet!


24 november 2016

Frankrike i val och kval

Den franska högern ska med primärval under två helger hitta sin kandidat till vårens presidentval.


Det kan vara så att den som blir den franska högerns kandidat också blir den som blir landets president. Förståsigpåarna tror att socialisternas kandidat till presidentposten, oavsett om det blir nuvarande president Hollande eller någon nyare förmåga, kommer att åka ut i första omgången i presidentvalet i maj 2017.
I slutomgången kommer då kandidaten för Les républicains ställas mot Marine Le Pen för Front National . Därför registrerar sig vänsteranhängarna nu som högersympatisörer så de får rösta i detta primärval så att det blir "rätt" högerkandidat som får möta ledaren till extremhögerns  och förhoppningsvis vinna... Det som driver vänstersympatisörerna att göra detta är mottot Tous sauf Sarkozy "allt utom Sarkozy".
Vi vet ju från ett annat presidentval hur otroligt viktigt det är att det blir rätt president. Resultatet handlar om vem som är motkandidat, att man kanske inte gillar någon av kandidaterna och det handlar kanske mest av allt om att väljaren vill visa sitt missnöje med allt som varit tidigare.....
I första omröstningen förra helgen försvann Frankrikes "Trump" dvs Nicolas Sarkozy som har gjort många argsinta och främlingsfientliga utspel. Han fick 20% av rösterna och kvar är de två kandidaterna som representerar det gamla etablissemanget; François Fillon som fick överraskande mer än 44% och Alain Juppé med 28%.
Fillon, som var premiärminister under Sarkozys fem år som president, är också värdekonservativ men en lättare variant av Sarkozy. Han är den som hårdast driver konservativa samlevnadsfrågor och är emot rättigheter för samkönade par, han vill att EU ska närma sig Ryssland, han vill ta bort 600.000 tjänster inom offentliga sektorn, öka arbetsveckans timmar och höja momsen.
Juppé den tidigare premiärministern var tippad att vinna första primärvalet, inte minst bland vänsterfolket, har framställt sig själv som ett stabilt och tryggt val i denna osäkra tid och också den som verkar vara mest placerad i mitten. Men han har haft flera olika ministerposter och kan kanske, som Hillary Clinton, upplevas som för mycket av etablissemanget.
Ytterligare minst två spelare kan komma att förändra kommande val. Mittenpartiet Modems ledare François Bayrou har sagt att han inte tänker ställa upp som kandidat om Juppé går vidare. Efter helgens resultat avvaktar nu den franska politiska världen på hans utspel.Vänsterns Emmanuel Macron kan få fler röster om Fillon blir hans motståndare jämfört med Juppé. Fast hur kommer det att bli med två "mittenpolitiker"... och tänk om socialistpartiet vaskar fram en ny stjärna....
Ja de politiska strategerna har ett pussel att lägga för att förhindra att Frankrikes nästa president heter Marine Le Pen.

18 november 2016

Mumin-nostalgi

Sedan jag kunde läsa själv har jag älskat Tove Janssons Muminfigurer. Jag läser fortfarande denna lilla serie i dagstidningen varje dag. 
Denna underfundiga lilla familj... De har små konstiga kompisar, ibland har de rätt världsfrånvända idéer, alltid varma hjärtan blandat med helt naturliga rädslor. På slutet så kommer Muminmamman med sin handväska och sina pragmatiska sätt att lösa olika problem. Helt ljuvligt och de passar lika bra för barn som för deras föräldrar.
På Millesgården finns nu en utställning om Tove Jansson, Mumins skapare. Det var en ganska blandad utställning. Allt från affischerna hon hade ritat för kampanjen "Håll Sverige rent" på 70-talet till politisk satir och självporträtt i olja. Man kan konstatera att hon var en bred konstnär.
En dokumentärfilm som visades på utställningen var riktigt trevligt gjord. Däremot förstår jag inte varför man visar en hel drös med serieteckningar monterade i tavlor med glas. För att läsa texten behövde man komma riktigt nära och det fungerar inte så bra på en utställning. 

Bättre då när olika detaljer från serieteckningarna visades i större format. Som på bilden nedanför, man känner ju hur det gungar och regnar - och detta bara med några pennstreck!
Under kriget arbetade Tove Jansson på den politiska satirtidskriften Garm 
där hon gjorde nidbilder av Hitler. 
Alla dessa teckningar kompletteras fint med en del oljemålningar, flera av dem självporträtt.


I museishopen finns en massa prylar med Muminfigurer på, muggar, förkläden, anteckningsböcker etc etc. Som vanligt alldeles för mycket av det goda. Jag har sett porslinsmuggar med Muminmotiv för flera tusen kronor, de är väl för samlare. Jag hoppas verkligen att dessa små utställda figurer har tillverkats för att leka med och inte för samlare.... 







14 november 2016

Tre Kronor

Det är inte hockeylaget jag ska skriva om. Nej, detta handlar om vårt senaste besök i huvudstaden. Med både nya och gamla inslag, inte minst för oss som inte varit bofasta där sedan 1980. Den första nymodigheten är att vi båtpendlade in till city. Från Ormingelandet till Gamla Sta'n. Med båt. Betalar med SL-biljett. Hur häftigt som helst! Vackert, avkopplande och man får nästan lust att bosätta sig i skärgården.... nåja i alla fall en dag som denna.
Vårt mål är Stockholms slott. Mannen i mitt liv har aldrig varit där, jag vill besöka utställningen med brudklänningarna och båda vill besöka den del av slottet som inte fanns att besöka när jag var här senast - för typ 30 år sedan. Jag tänker på de underjordiska delarna av slottet och som faktiskt klarade sig när det gamla slottet Tre Kronor brann 1697.
Sedan drygt 15 år tillbaka finns ett museum i den del av källaren som vätter mot Strömmen. Den tjocka muren av stora gråstenar är från 1200-talet då Magnus Ladulås och hans son Birger Jarl lade grunden till det ursprungliga slottet Tre Kronor.
I bakgrunden ses den ursprungliga norra muren
Tegel från 1500-talet
De olika utrymmena förbinds med tegelvalv från Gustav Vasas tid - snacka om historiens vingslag... Här kan man se på små detaljerade modeller hur slottet har vuxit fram genom århundraden till den dag då det brann. Här finns uppbyggda miljöer och trevliga texter som berättar om livet downstairs. Här finns också den enda möbel som räddades vid branden, en sekretär som tillhört Hedvig Eleonora.

Slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y hade börjat renovera det gamla slottet och startat med att förstärka den norra muren. Ovanpå denna byggde han den första delen av det nya slottet. Innan branden hade han haft svårt att verkställa sina idéer på ett modernt slott med tanke på det virrvarr av olika byggnader som det gamla slottet bestod av. Men efter branden, som den nya delen klarade helt oskadd, var det lättare att fortsätta och den nya delen blev alltså den första "tegelstenen" i tillkomsten av det nya slottet. Vi känner ju igen fasaden.
Jag har lånat bilden från kungahuset.se. Visst är den rolig?
Är man det minsta lilla historieintresserad så är denna del av Slottet ett fantastiskt ställe att besöka. Men eftersom mannen i mitt liv aldrig hade besök Paradvåningarna så travar vi därefter upp ett par trappor och får tillträde till konseljsalen, Karl XI:s Galleri, Vita havet samt de sov- och vardagsrum där de gästande statsöverhuvudena erbjuds att bo, senast var det Chiles president som bodde här.
Konsejlsalen
Karl XI:s Galleri, en kopia av Spegelsalen i Versailles
Här uppdukat till kalas i Karl XI:S Galleri
Vita Havet, här har många dansat genom åren.
Vilket fantastiskt golv, intarsia som vore det en möbel
I några av rummen finns en del konstskatter i form av vackert gammalt glas från Kungsholmens Glasfabrik, pampiga silverpjäser och en monter med Meissenporslin. Jag är inte alls förtjust i porslinsfigurer eller starkt dekorerat porslin överhuvudtaget, men detta är så unikt och läckert att jag skulle kunna tänka mig en (bara en) liten grej som kanske ett fat med körsbär och smultron eller en såskopp med mandelblom på utsidan...

Så var det dags för brudklänningarna. Utställningen är i Rikssalen - vilket vackert rum - ljust, pampigt och "lagom" dekorerat. Man får inte bara se brudklänningarna utan också de klänningar, kanske litet mer bekväma, som brudarna har bytt om till på kvällen samt brudnäbbarnas kläder. 
Silvias klänning av Dior är i mitt tycke ingen hit "på galgen" den behöver fyllas upp av en färgstark ägare. Vackrast är Victorias brudklänning, vilket skimmer och vilken tyngd i tyget. Läckert! 
Roligast och riktigt maffig är Madeleines kvällsklänning med pärlliv, en "gammal blåsa" som hennes mamma har haft vid en tidigare Nobelmiddag. Återbruk är bra!!
Sedan blev det en kort titt i Skattkammaren för att se riksregalierna och alla de kronor som använts vid kröningar genom historien. Dörren vi gick genom är den tjockaste valvsdörr jag sett men damerna bakom disken var så fullt upptagna med att prata med varandra så vad som helst hade kunnat passera genom den dörren.
En reflektion på säkerhetstänk - detta med att besöka sevärdheter i Europa gjordes av ett engelskt par som bor i vår lilla franska by. De berättade glatt i somras att de hade aldrig varit i Stockholm och nu skulle flyga med Ryan Air och besöka Stockholm under en hel vecka. När vi åter träffades till hösten var inte deras allra första reflektion att "Stockholm är så vackert med allt vatten" "vänliga människor" och "vilken ren stad"  utan "varför har ni så dålig säkerhetkontroll vid era sevärdheter. Inte en enda gång behövde vi visa upp vår ryggsäck eller handväska. Men vi gissar att ni har kameraövervakning på alla offentliga platser och där det samlas folk istället." När jag förklarade att vi inte alls har kameror på gator och torg eftersom våra politiker tycker att det är integritetskränkande så bara tittade de på oss och ruskade på huvudet. "Hur kan ni inte ha övervakning... det är helt obegripligt. I London kan man inte komma in någonstans utan att bli kontrollerad. Övervakning med kamera finns i princip överallt, men så hittar vi brottslingarna också"
Jag vet ju att man är väldigt noga med kontroller i Frankrike, när vi var i Bordeaux i somras och skulle gå på ett vinmuseum så möttes vi utanför byggnaden av två säkerhetsvakter som bad mig öppna min handväska. Där hade jag en liten necessär och de bad mig att öppna den också. Det var inte någon stickprovskontroll utan de tittade i allas väskor och påsar. Det står även vakter utanför varuhusen och som kontrollerar vad man har i sina väskor. Jag tycker det känns tryggt, kanske en falsk trygghet men föredrar det ändå. För att komma in på Stockholms Slott och kunna gå där fritt mellan olika våningar och rum krävs bara en entrébiljett. Likaså vid Vasamuseet, Abbamuseet och Naturhistoriska Riksmuseet vet jag av egen erfarenhet men jag tror att det gäller alla sevärdheter i Sverige. Undrar om vi är naiva...

04 november 2016

Franska väsentligheter del 3 - dryckerna

I detta inlägg tänker jag nästan inte alls nämna vin!
Då tänker ni - hur kan hon låta bli att skriva om vin om hon ska skriva om franska väsentligheter? Jo, om jag ska skriva om franskt vin, så får jag skriva hundra sidor och jag kommer ändå inte att ha fått med allt väsentligt. Det finns så himla många andra som skriver om franska viner så ni kan läsa deras bloggar istället.
Nu har jag istället tänkt berätta om de andra dryckerna, till exempel de som finns regionalt/lokalt och de ni kanske inte har hört så himla mycket om. Och om hur man dricker och när...

Apéritif är ett franskt ord med latinskt ursprung som betyder "öppna aptiten", vi kallar det drink eftersom vi i Sverige är mer påverkade av engelskan. Till vardags säger fransmannen apéro med betoning på o:et. En apéro kan vara som en liten måltid med flera olika tilltugg, ibland bara oliver och nötter men kan också intas tillsammans med mindre smårätter - tapas. Att ta en apéro är alltid ett sätt att umgås med sina vänner. Man träffas oftast ute på en bar, ibland oplanerat, sitter ett par timmar, äter sina tilltugg, kanske någon liten rätt och sedan skiljs man åt. Har man ätit någon liten rätt till apéritifen kallas detta en apéritif dinatoire.
  
Vad dricker man då som apéritif? Svaret blir nog - nästan vad som helst som man tycker om! Jag har hört att det dricks mer skotsk whisky i Frankrike än i något annat land - vilket är förvånande. Alltså dricks en del whisky till apéron... Öl dricks såklart liksom drinkblandningar med cognac och gin men också med Marseilles stolthet - Pastis (en lakritssprit som blandas med is och vatten). Viner såklart; bubblande som Crémant, Blanquette eller Champagne eller vitt vin som blandats med en smaksättare till Kir à la Cassis (svartvinbär) eller Kir à la Pêche (persika) eller de som gjorts på annat än druvor som vin au noix (nötvin) eller vin doux naturel som jag ska återkomma till senare.
Till maten dricks det ibland vin, helst ett lokalt och det ska passa till maten. Men vindrickandet minskar i Frankrike, särskilt bland de som är 30 och yngre. De väljer istället läsk eller fruktjuicer.

Men det dricks alltid vatten, eau minéral. På flaska. Det finns en uppsjö av olika vattensorter, med och utan bubblor, och som fransmannen kånkar hem från affären - inte så dyrt men alltid tungt. Vi tröttnade på att bära hem vatten i plastflaskor och har istället skaffat en snygg tillbringare med ett filter som filtrerar bort den eventuella klorsmak som kan finnas, särskilt på sommaren. Sedan ställer vi in det i kylen och det vattnet är nästan lika gott som det i Sverige.

Vinet ska passa till maten - ja i vår del av landet så dricker man oftast rosé på sommaren, till det grillade köttet och till fisken - oftast är det bättre med ett svalt lätt vin i värmen. Till ostar passar vitt vin mycket bättre än vad vi svenskar tror, fast en Roquefortost kräver ett maffigt rött eller ännu hellre ett sött starkvin.

Söta viner - ja, jag skulle ju återkomma till vin doux naturel. Det är ett vitt vin där man avbryter jäsningen med att tillsätta vinsprit till en alkoholhalt som ett starkvin men med en söt och god druvsmak. Flera av dem tillverkas i södra Frankrike (Banyuls, Muscat de Rivesaltes, Beaumes de Venise) där solen och värmen höjer sockerhalten i druvan. Otippat gott är det att dricka ett glas Vin doux till ankleverpatén men det passar lika bra till fruktsalladen.

Det finns en uppsjö av olika lokala alkoholhaltiga (runt 15%) drycker. Från Normandie och Bretagne kommer Pommeau där en ung calvados blandas med äppelmust, i cognacdistriktet blandar man konjak med druvjuice till en Pineau de Charentes, i Champagne blandar man champagne med druvjuice till en Ratafia,  i Armagnac blandar man armagnac med druvjuice till Floc de Gascogne och i Jura blandar man druvjuice med Marc de Jura till Macvin du Jura. Alla dessa drycker passar som apéritif, till vissa lokala maträtter och till efterrätter.

Efter måltiden som ofta består av 3-4 rätter så kan man behöva en digéstif, alltså någon sorts alkohol som underlättar matsmältningen. Nu dyker det upp för oss kända drycker som Cognac, Calvados och Armagnac. Alla tillverkade under strikta regler för respektive område. I vintillverkningsområden finns också en spritsort som tillverkas på ett destillat på resterna av de pressade druvorna. Precis som den italienska grappan, fast i Frankrike heter det Marc, t ex Marc de Borgogne, Marc de Champagne osv. Vintillverkaren får lämna sina pressrester till ett destilleri som under ganska stränga regler och förordningar tillverkar en Marc.

I Sverige kallas en digéstif  för en avec. Vi har lånat uttrycket från café avec le petit verre, "kaffe med det lilla glaset". Men vi säger "en kaffe med avec" dvs en kaffe med med... Och hos oss kan man tänka sig att få både kaffe, efterrätt och avec samtidigt. Men i Frankrike får man i princip aldrig kaffet med efterrätten, inte ens om efterrätten är en kaka eller paj, vilket den ofta är. Om man inte är väldigt tydlig och säger ifrån att man vill ha bägge samtidigt, och det hjälper inte alltid i alla fall...

Kaffe ja, fransmannen är ganska noga med vilken sorts kaffe som ska drickas när.
På morgonen dricker man en café au lait som är ganska mycket varm mjölk i ganska litet svart kaffe. Detta uppstod samtidigt med att man började dricka kaffe på 1600-talet då man tillsatte mjölk eller socker för att minska den bittra smaken. Fransmannen dricker café au lait bara på morgonen. På väg till jobbet kan man tänka sig en espresso stående vid bardisken. Det finns några olika sorters espresso, espresso noisette innehåller en liten skvätt mjölk så att kaffe blir hasselnötsfärgat, därav namnet, café crème är espresso med vispad mjölk. Kaffet på maten är alltid en espresso, efter en maffig middag kanske det blir en espresso double. På eftermiddagen blir det inget alls - fransmannen fikar inte och äter inte heller mellanmål.
Som svensk kanske man vill ha ett kaffe som påminner om vårt bryggkaffe, då beställer man café allongé som betyder utdraget kaffe dvs med mer vatten. Café américain är i mitt tycke alldeles för svagt i detta sammanhang (ja egentligen i alla sammanhang...).

Övriga drycker t.ex varm choklad kan jag se någon äldre herre beställa vid hotellfrukosten, annars är det väl mest barnen som får detta. Läsk och sötat iste och fruktjuicer är stort. Läskhyllorna i affären är lika omfattande som i Sverige. Varför? Te dricks såklart också, jag tror att man skiljer örtte - infusions från vanliga tesorter - thé noir, thé vert. 

Nästa franska väsentlighet kan bli ost.... eller kanske något annat.....