28 juni 2013

Blandad kompott från en stressad hjärna

Dagen före avresa... lätt stressad... flera besök under dagen.. vännen J som vill önska trevlig resa... vännen B som vill ta hand om de pioner som fortfarande blommar... ytterligare några vänner J och B (helt andra, trots initialerna) som kommer på fika för att hämta nyckeln till lilla huset i C - de ska bo där i augusti.
Telefonsamtal från sonen P som är i lilla huset i C med sin familj, telefonsamtal till mamma, packa, packa... 8 chili ska få åka till sitt nya hemland. Vännen S ska får några och själv har jag tänkt få några att övervintra i ett bättre klimat... packa packa. Vi ska vara på resande fot i många dagar innan vi kommer till lilla huset i C och det ställer litet krav på vad och hur man packar. Vi ska göra en sväng genom Frankrike via Normandie och Bretagne på vår väg mot Languedoc och lilla huset i C. Det var mer än 10 år sedan vi senast var i Normandie och vi har aldrig åkt runt hela Bretagne - vilket vi ska göra nu. Ytterligare ett spännande besök är inplanerat - vi ska bo två nätter hos Eva-Lotta och Peter på La Pomme d'Or. Eva-Lotta är en nyfunnen bekantskap via bloggen - läs gärna mer om deras B&B  här: Paradisliv. Packa, packa - olika sorters kläder - vandringar, kalas, hotellvistelser, baddagar, varmt, regnigt... skor är nästan svårast, vill helst bara ta sandalerna eller vara barfota :) packa, packa... det är svalare i Bretagne än i Languedoc, jag behöver nog tröja och jacka... packa, packa....

Mannen i mitt liv har riggat bevattningssystemet i trädgården. Man skulle kunna tro att han är ingenjör, men det gäller bara att vara logisk och noggrann. Många av slangarna är nedgrävda, vilket minskar snubbelrisken när man går runt i trädgården ;)

Jag har fotograferat och dokumenterat alla våra engelska buskrosor, jag tror inte de någonsin har varit så praktfulla. En av våra  Helenaerosor klättar upp i ett päronträd och det ser ut som ett rosenträd på tjock stam... Mme Plantier har tagit herraväldet över hammocken och täcker taket. Efter att ha njutit av årets blomsterprakt kan jag nu känna mig mogen att byta miljö och börjar längta efter sydligare breddgrader.







kolla mina fänkål... det ska bli spännande att prova!

Konstaterar efter snabbkoll på Facebook att våra vänner M och O på Chez Amis i lilla byn C har startat "restaurang" i mindre skala, den måste vi absolut testa! Roligt koncept - terrätttersmenyn utlagd på Facebook  max 20 gäster, bord bokas senast dagen innan. Det krävs förstås en riktig kock som O för att ro i land detta projekt! 

I dessa dagar är det flera vänner som är på väg ner till våra trakter. Det ska bli roligt både att återse de "gamla" vännerna och att möta de som jag hittills bara haft bloggkontakt med.


23 juni 2013

Farmor och farfar i midsommartid

dag 1
Dagis är stängt och stressade föräldrar behöver avlastning. Farmor gör en utryckning dagen före midsommarafton, fast jag precis kommit hem från en stockholmsresa.

Sitter på lekplatsen och njuter av stillhet och fågelsång, sol och en halvtropisk, dvs fuktig, värme. Om åskan kommer nu så vore det inte fel... då kanske vi slipper regn när det ska dansas "små grodorna". Som för övrigt är en fransk soldatvisa, där engelsmännen  förvanskat originaltexten från kamrat till grodor..... lyssna gärna!

Småtrollen F och Ph leker i skuggan under en av klätterställningarna. De samlar myror och ekollon. Den äldste är kapten och den yngste "simmar i havet" och letar efter fler fynd. Plötsligt byter de miljö, lillebror Ph erbjuder storebror att vara pappa och så är han själv storebror. Hierarkin i deras värld är solklar... flest år och äldst = mest makt.

Förmiddagen går fort över i lunchdags och sedan kommer barnens mamma från jobbet och jag återvänder till min egen vardag.

dag 2  
Småtrollen ska åka till lilla huset i C tillsammans med sina föräldrar. För att de inte ska springa runt fötterna på sina föräldrar när det ska packas och kommas i ordning - så kommer småtrollen till farmor och farfar för att springa runt våra fötter istället.

Vi grillar korv ute och när regnet kommer så går vi in och gräddar pannkakor till efterrätt. De minsta småtrollen hjälper farfar med att gräva i rabatterna och största lilltrollet spelar tillåtna spel på datorn. Gemensam middag när föräldrarna kommer för att hämta tillbaka sina småtroll.

Friden sänkte sig över nejden när alla farit hem och jag och mannen i mitt liv njöt av en fantastisk sommarkväll. Vilket ljus! Koltrasten sjöng som en galning... igen! Eftersom vi vet att det nu har vänt och mörkret snart faller över oss - så njuter vi till fullo! Lyssna gärna här på koltrastens sång 

dag 3 

Nu har hela lilla familjen gett sig iväg söderöver. Jag och mannen i mitt liv packar målarpenslar och dito kläder och far till småtrollens hus. Vi har tidigare erbjudit oss att måla deras trappa - när huset är tomt och ingen springer runt fötterna och färgen kan få torka länge, länge.... 


14 juni 2013

Kommande byfestligheter, med eller utan sång?

Tillbaka i den svenska försommaren kan man konstatera att här hemma har det varit nästan samma väder som vi hade i lilla huset i C.... Inte ett moln på himlen och en varm sol. Fast i Sverige visade termometern några grader svalare.
Som jag trodde så blommade nu min favoritros, dock är den litet klen i år, den har ränt iväg på höjden och är ganska tanig. Är den kanske en ros i sina tonår? Får den tillräckligt med - ja, vad den nu behöver... närvaro av en som bryr sig? Kanske måste jag vara hemma litet mer och inte resa bort så mycket? 
Tänker tillbaka på vår franska vecka, längtar och läser i Midi Libre olika nyheter från vår lilla by. Hittar mer info om det som grannarna J och B berättade - en ny kock är anställd på Le Nouna Bar. Jag lånar ett foto från tidningen här:
Enligt artikeln har Morgan, en "caussanais" på 30 år, alltid varit en passionerad matlagare. Han har arbetat flera år som säsongare bl a på Korsika innan han började på en hotell- och restaurangskola och fick sin examen. Han handlar färskvaror varje dag och håller på att arbeta fram en ny matsedel. Traditionellt, modernt, asiatiskt - mycket med fisk och skaldjur. Snart kommer även hembakat och varje helg sätter han en lokal produkt i rampljuset. Det låter mycket ambitiöst och de nya ägarna till baren har helt klart ambitioner, vilket är mycket trevligt.   

Här syns restaurangdelen av Le Nouna Bar
Den 14 juli arrangerar Le Nouna Bar en gatufest och det sista vi gjorde innan vi for tillbaka till Sverige var att anmäla oss och vännerna S och E till detta evenemang! Vi var såklart först med anmälan.... Restaurangägaren hade inte någon lista ännu, utan i barens kalender står det överst den 14 juli "Madame B, 4 suédois". 

Men innan vi ska gatufesta så är alla i byn inbjudna på en sedvanlig "apéritif pour la République" hos borgmästaren. Där bjuds vi på vin med hemmalagat tilltugg, ett ganska pompöst tal av borgmästaren och så Marseljäsen på grammofon... Jo det är sant - man spelade nationalsången på en raspig grammofon de första åren vi bodde i lilla huset i C, ja ända fram till häromåret då man använde sig av modernare teknik... men det lät inte alls bättre eftersom högtalaren var så skruttig.

Det som förvånat oss i alla år är att ingen sjunger texten till sin nationalsång. INGEN av franmännen sjunger.... jag har fått behärska mig för att inte göra min sångstämma hörd - man har ju lärt sig texten i skolan... till Englands, Danmarks, Norges, Finlands OCH Frankrikes nationalsånger. Och så när man faktiskt får tillfälle att visa sina kunskaper - så sjunger de inte! Vissa länder har ju ingen text till sin hymn, men här finns faktiskt en text. Kanske att borgmästaren inte har sångröst - men vi brukar ju vara en skara på några hundra personer som skulle kunna stötta honom. Kanske ska jag fråga kvinnan som så glatt bjuder runt på tilltugget... inte om borgmästaren inte har sångröst utan om det kanske bara är på särskilda evenemang typ fotbollsmatcher som de sjunger? Man vill ju lära sig hur ens andra hemland fungerar.



06 juni 2013

Nationaldags- och mammatankar - på avstånd

Idag kommer lilla bordsflaggan fram på det franska middagsbordet. Den enda flaggan av större modell som finns här i lilla huset i C är tricoloren och idag passar inte den. Vi ska äta en ”pintade” , man kan knappast kalla pärlhöna för en svensk nationalrätt men en svensk nationaldag ska man väl i alla fall äta gott och festligt!

Vi har, kanske tillsammans med andra svenskar, ännu inte hittat rätt i hur vi ska fira vår nationaldag, kanske måste vi börja med frågan ”ska vi fira?” innan vi går på "hur ska vi fira". Här i Frankrike är det byfester och fyrverkerier - kvällen innan eller på själva dagen. I grannlandet går de man ur huse och paraderar med flaggviftningar. Jag tror att många svenskar firar på sitt egna sätt, gökottefrukost, vandring med picknick, frågesport och lekar i trädgården för hela släkten, ett extra snack över häcken med grannen, grillmiddag med kompisar – litet på samma sätt som till midsommaren med många utomhusaktiviteter, men denna dag hissar vi flaggan istället för att resa midsommarstången ;)

Idag så ska de två största småtrollen J och F tillsammans med sin pappa P resa med tåg från Skåne till Stockholm för att få träffa sin första lilla kusin A, tillika mitt fjärde lilltroll. Tänk vad detta möte värmer ett mammahjärta! Mycket av det sönerna P och S har gjort genom åren har man varit stolt, glad och fascinerad över som förälder. Men detta – att de små kusinerna ska få träffas och bo under samma tak under några dagar, att de ska få ett första tillfälle att börja lära känna varandra – det är större än att vara stolt över sina egna barn... Det ger tro på framtiden, det är morgondagens historia, det är släkter som ska byggas, vilken styrka att kunna säga ”han är min kusin”. Detta ger en mamma och farmor i Frankrike stark känsla av att vi har två anledningar att hissa den lilla träflaggan idag.

Languedocs blomstertid nu kommer.. och går

(uppdaterad med fler foton)
Nu är snart vårt korta besök i lilla huset i C slut.... Dagarna bara rusar iväg och vi hinner bara en del av vad som planerats. Tre syften fanns med denna resa, inspektera de senaste renoveringarna, ta med min mamma som inte varit här nere på fyra år samt att sommarpreppa inför nästa besök. 

Alla renoveringarna var precis så bra i verkliga livet som de foton vi tidigare fått oss tillsända, se Renoveringar i gammalt franskt hus. Tillsammans med mamma har vi varit turister i närområdet, besökt marknaden i St Chinian med picknicklunch efteråt, besökt Marseillan för lunch i hamnen och guidad tur på Noilly Prat, köpt blommor på det lokala trädgårdsmästeriet, ätit middag på byns restaurang, gjort sightseeing i några av de närbelägna byarna, njutit av skaldjurslunch med havet som närmaste granne, gjort fler inköp - denna gång av sänglampor, ätit middag hos våra trevliga engelska grannar K och T samt fått flera tillfällen att prata med svenskarna i byn, denna vecka har många av oss varit på plats. I morgon ska vi till Canal du Midi, njuta av båtarna samtidigt som vi intar en förhoppningsvis mycket god lunch och på fredag startar vi hemfärden! 

En dag fick vi besök av en vitrockad man som med olika instrument och behållare tog kvalitetsprover på vårt dricksvatten - själva tillvägagångssättet kändes betryggande. Inget alarmerande signalerades och byns samlade resultat kommer att som vanligt stå att läsa på räkningen från vattenverket.  

När man gillar naturens växlingar med årstider men inte som bofasta kan följa dem regelbundet, så kan jag bara fascinerat konstatera hur olika naturen ser ut med bara någon veckas skillnad hit eller dit. 
Vi har inte tidigare varit här i Languedoc denna första vecka i juni. Nu blommar ängarna så vi skulle kunna klä midsommarstången - överallt där det inte växer vin förstås. Jag har plockat en liten bukett av allt det vackra, här johannesört, malva, blåklocka, vädd, allium, vallmo och ytterligare fyra sorter som jag inte har lyckats artbestämma.


På ängarna, i dikena och faktiskt även runt vingårdarna finns nu vita cistrosor, lilarosa tistlar, blåluden gurkört och dillgrön fänkål tillsammans med svajigt rågblont gräs och precis ovanför allt detta - som en matta - ljudet av tusen surrande bin. I träden och i buskagen sjunger sydnäktergalen samt massor av andra skönsångare, för mig tyvärr okända. På flera ställen hittar jag orkidéer (som vi sett i slutet av april tidigare år...) och kaprifol som liknar de vilda i Bohuslän.



Jag vet att det ska finnas mogna fikon... men jag hittar bara gröna och hårda...

en jasmin bland stenar och taggtråd 

här hukar sig en liten nyponros i skuggan av trädet
Paradiset känns väldigt nära....och också avlägset. Hur ska man hitta denna vecka nästa år? Jag vet ju att våren varit ovanligt sen, kall och blöt - är denna fantastiska blomning egentligen en typisk majföreteelse eller kanske rentav hör till april? Hur länge finns denna blomstring nu när vi är en bit in i juni, regnen har upphört och solen strålar obarmhärtigt. Det gäller att ta tillvara på ögonblicken, att vara här och njuta nu.....