Visar inlägg med etikett Lyon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lyon. Visa alla inlägg

23 mars 2018

Lyon - lilla Paris

(inlägget är flyttat hit från resebloggen)
Lyon - Frankrikes tredje stad efter Paris och Marseille. En stad som vi, till för några år sedan, körde omväg runt för att slippa ta oss igenom. 
Framöver måste vi kanske köra runt om - eftersom vi kör en dieselbil. Man vet ju inte från en dag till en annan hur politikerna beslutar angående miljözonerna ZCR  Zones à circulation restreinte. Det man vet är att om man kör bil inom en sådan här zon så måste man ha ett Crit'Air-märke och dessutom följa gällande bestämmelser som skyltas vid ingången till området. Om man kör bil här utan ett Crit'Air-märke så kan man få böter. Man kan beställa ett sådant här märke på nätet och det kommer hem i brevlådan i Sverige.
Åter till Lyon! När man är i en storstad så bör man ju inte släpa på en bil. Därför kan jag tipsa om ett superbra parkeringshus i direkt anslutning till järnvägsstationen Gare Lyon-Perrache. Det är inte svårt att hitta dit, stationen ligger på den södra delen av "ön" som uppstår då floderna Saône och Rhône möts. Där kan bilen stå lugn och fin under hela vistelsen.
Ännu bättre är att strax norr om parkeringshuset (max 100 m bort) ligger ett nyrenoverat hotell i kedjan Campanile. Vi har bott här en gång och vänner till oss har bott här många gånger, det är alltid rent och prydligt och kostar runt 100 euro för ett dubbelrum. Man serverar en jättefin frukostbuffé om man nu inte vill gå ut på sta'n för en frukost. Det är inte världens charmigaste hotell, men kedjan finns i varje fransk stad, det ser likadant ut överallt, sängarna är sköna och man vet alltid vad man får när det gäller Campanile. Kan rekommenderas!
Nu när man har blivit av med bilen och vet var man ska sova - så kan vi ägna oss åt nöjet med att vara i en storstad!
Mitt emot hotellet ligger Place Carnot vilket också är hotellets adress. Det är en ganska stor park där jag tror det är marknad varje lördag. Om man sneddar igenom den och går Rue Victor Hugo så kommer man snart till Place Bellecour som är ett enormt torg mitt på ön. Här finns turistbyrån och härifrån utgår sightseeingbussarna Hop-on hop-off, i vårt tycker det allra bästa sättet att lära känna en ny stad. 

Vill man shoppa är Rue de la République den stora shoppinggågatan med bl a varuhuset Printemps. Parallellt finns Rue Edouard Herriot  med de lyxiga butikerna som Hermès, Dior och Vuitton. Det är en trevlig gata för fönstershopping!

De äldsta kvarteren i Lyon ligger på andra sidan Saône runt katedralen St Jean. Här finns gamla pittoreska hus och kvarteren renoverades för 20 år sedan. Här kan man promenera länge, en affär med örter har funnits sedan 1850 och här finns också charmiga barer som är urtypiskt franska. På berget ovanför ligger den vita 1800-talsbasilikan Notre Dame de Fourvière, i folkmun kallad "elefanten på rygg". När man ser kyrkan kan man förstå varför....
Lyon domineras av två kullar och två floder med en ö mellan sig. Den ena kullen heter Fourvière och den andra La Croix-Rousse. Ön är egentligen en halvön och kallas för Presqu'il det vill säga "nästan ön". 
På 1600-talet var Lyon Europas centrum för sidenindustri och sidenhandel och 100 år senare fanns här mer än 14.000 sidenvävstolar och en tredjedel av befolkningen levde på sidentillverkning. Sidenhandlarkvarteren ligger på norra delen av ön, i stadsdelen La Croix-Rousse. Förr ett av de fattigaste delarna av staden - idag är det mycket trendigt. På sidentiden när tygbalarna från väverierna högt uppe i staden skulle transporteras ner till fartygen på Rhône så var det noga att skydda sidenet mot dåligt väder och smuts. Därför byggdes les traboules, smala gångar från ett hus till ett annat, trappsystem mellan olika nivåer av gator, lönngångar och underjordiska gångar - ja ett sinnrikt system för att kunna transportera tygerna i princip hela vägen inomhus. 

Många av dessa finns kvar även om de idag bara används av lokalbefolkningen som genvägar. Att Lyon är backigt märker vi när vi ska besöka Europas största trompe l'oeil. Man kan ta både buss och metro men roligare är att vandra den helt bilfria gatan Rue Sainte-Marie-des Terraux som startar vid Place de Terraux och som sedan byter namn till Montée de la Grande Coté där man går i trappor och på vackert lagda plattor och genom små planteringar ända upp till  den stora Boulevard des Canuts. Om du vill läsa mer om denna enorma muralmålning så klicka HÄR.
Backe upp och backe ner, nu är vi hungriga. Lyon är ju känt som Europas mathuvudstad och här finns ett otroligt utbud. Vi är glada att första gången vi är här så är vi tillsammans med vänner vars son har bott här i 4-5 år. De vet precis vart man ska ta vägen för att äta gott till ett vettigt pris.
En av kvällarna går vi till restauranggatan Rue Mercière ... 


... och restaurangen La Traboulérie, en klassisk Bouchon. Det finns i Lyon ett 20-tal restauranger som är klassificerade på detta sätt sedan flera hundra år och som innebär tonvikt på gemytlighet och klassiska franska rätter - ingen haute cuisine här inte! Detta ställe har bara 2-3 bord utomhus och det dukas upp heta stenar och fat med olika sorters köttfiléer som man steker själv på stenarna. Till detta väljer man tillbehör (vi valde potatisgratäng) och olika såser. Som förrätt serverades en bra sallad och till efterrätt en hemlagad dessert och allt detta för 20 euro - otroligt prisvärt!
Det är viktigt numera i restaurangfrankrike att man talar om att man har rätter fait maison. Detta innebär att man inte har använt sig av något som helst halvfabrikat utan lagat all mat från grunden. Något vi faktiskt trodde var en självklarhet just i Frankrike....
Vår andra kväll går vi till samma restauranggata (!) fast det finns ju såklart restauranger överallt. Restauranggator i form av gågator med serveringar även utomhus finns några t ex Rue des Marronnieres, Rue de la Monnaie och så "vår gata" då Rue Mercière. Alla börjar på M... som i mat!
Här ska det nu ätas en av stadens mest kända rätter nämligen La Quenelle de Brochet queneller på gäddfärs. Döm om min förvåning när man serveras en hel form per person - hur ska man orka? Inte heller ser den särskilt god ut.... Men det var inga problem, världens fluffigaste och lättaste och godaste fiskfärs med härlig skaldjurssås bara smälter i munnen. Man orkar faktiskt också en liten efterrätt.

Dessa dagar har vi promenerat överallt. Det har fungerat mycket bra, centrum av staden är hanterligt stort. Vi åkte också sightseeingbuss och den kan man ju också använda som transportmedel, kliv av gå in på ett museum och ta nästa buss någon annanstans. Enda gången vi tog en taxi var till saluhallen Paul Bocuse då det var nära stängningsdags. Ett mattempel som är enastående läckert att besöka. Läs mer om saluhallen HÄR.

I rubriken kallar jag Lyon för lilla Paris. Jag tycker verkligen att städerna går att jämföra. När man som turist har betat av Paris klassiska sevärdheter och bara längtar efter vad en fransk storstad kan erbjuda i form av shopping, kultur och fransk espri så är Lyon ett supertrevligt alternativ!



30 september 2014

Saluhall à la Paul Bocuse

Franska matmarknader är ett populärt utflyktsmål och många fotografier tas på mat i alla vinklar. Många hamnar i bloggar och på facebook. Så även med mig som avsändare. Men denna matmarknad tog verkligen priset.....
Den gamla saluhallen revs 1971 och då hade den nya redan byggts upp på ett annat ställe för att "ta över". Rykten säger att detta inte alls var någon succé och efter drygt 30 år renoverades hallen, fick ett modernt yttre skal samt ett matnyttigt namn Les Halles de Lyon - Paul Bocuse.
Nu var succén ett faktum. Paul Bocuse, idag 87 år, har verkligen satt Lyon på matkartan. Han driver en trestjärnig restaurang och startade kock-VM i slutet på 1980-talet. I "hans" saluhall trängs inte bara kött-, fisk- och grönsakssäljare utan också många väldigt namnkunniga kockar och leverantörer av den finaste Frankrike kan uppvisa.

Här är massor av små amuse bouche - aptitretare av olika slag
Grönsaker är ju vardagsmat i en saluhall men att bland champinjonerna hitta svart trumpetsvamp känns rätt lyxigt.
Ännu mer goda förrätter, det är inte ofta färdiglagad mat till  försäljning ser så här aptitlig ut.
Helt rätt, franska kycklingar ska komma från Bresse!
Lamm som vuxit upp på saltängarna runt Mont Saint Michel, innebär detta att de skuttar runt där när det är ebb och att vallhundarna hämtar dem innan floden kommer? Nja det finns kanske inte så mycket gräs att beta där, kanske är ängarna mer inåt land....
Mums, massor av olika former, kryddor och inbakningar av anklever. Värt att notera att  ingenstans såldes gåslever, allt var anklever. Tydligen är ankan mer populär i sammanhanget, eller i alla fall mer prisvärd.
Bildbevis på det vi lärde oss under resan i Savoie. Osten från Beaufort kallas d'Alpage om kossorna betat på mer än 1500 möh.


Läckra tårtor!

Chokladtillverkaren blev sur när jag tog detta foto. Jag förklarade att jag inte var en konkurrent men han var litet tjurig i alla fall. Vi köpte ingen choklad av honom.
Vi köpte faktiskt bara en sak och det var en fläta med färska chilifrukter av sorten Espelette som är den som odlas i franska Baskien. Vi fick också provsmaka små munsbitar av färska fikon fyllda med konjakssmaksatt anklever.... det var vansinnigt gott! Och dyrt - 310 euro/kg! Priset gjorde att vi bestämde oss för att försöka göra något liknande hemma istället. Så är det när man är på resor - nya intryck ger en fina idéer att ta med sig hem.





18 september 2014

Mitt öga blir gärna lurat

Troempe l'oeil blir direkt översatt från franskan "bedra ögat", det svenska ordet är snarast synvilla. Jag är barnsligt förtjust i väggmålningar som låtsas vara något annat och vi har njutit av målande husväggar på många ställen i Frankrike, nu senast i Lyon.
Här en husgavel i Lyon vid Rhôneflodens strandpromenad. Många målningar har gärna någon lokal "kändis" eller historisk person avmålad.På nedersta balkongen ser man en vävstol och ett färdigt sidentyg, på balkongerna ovanför ser vi andra historiska lyonnaiser. 

Men i Lyon finns också Le Mur des Canuts - sidenarbetarnas vägg och med 1200 kvm yta så är detta Europas största utomhusväggmålning. Det är också en levande målning, första versionen gjordes 1987, nästa 1997 och den senaste 2013. Förutom att sponsorerna förändras och blir avbildade i målningen så har man moderniserat klädsel och företeelser. Klicka gärna på bilden så ser du fler detaljer.




På vägen hem från Lyon passerade vi Le Puy-en-Velay (känt för sina gröna linser). På en av de mindre genomfartsgatorna så dök denna (också stora) väggmålning upp. Här har man mixat medeltid med nutid (vandrarna med ryggsäck i trappan får representera nutiden)

Visst är det litet kul? Roligt också att dessa målade husväggar finns litet överallt, i mindre orter som i stora städer. I vår franska närhet finns det trompe l'oeil i Capestang, i Sigean, i Montpellier, i Agde, i Beziers, i Villeneuve-les-Beziers, i Carcassonne, i Perpignan - ja listan kan alldeles säkert göras ännu längre.





14 september 2014

Weekend i Lyon

Lyon - känd för sina berömda kockar. 
Lyon - här bodde en gång en dam vars svenska dotterdotter vi lärde känna. 
Lyon - staden vi alltid kör en vid sväng runt om på grund av köerna i den centralt belägna tunneln.
Ja ungefär så här mycket visste vi om Lyon. Nu är det skillnad! Nu har vi tillbringat en helg mitt i staden tillsammans med vännerna S och J. De har haft anledning att under några år resa hit flera gånger om året - kan man få bättre guider?
Vi startar resan med att bestämma oss för att undvika autorouten genom Rhônedalen och istället åka den mindre trafikerade (och något längre) vägen över Millau och bron över floden Tarn och dess dalgång. Bron var världens högsta bro när den byggdes 2004, nu finns en högre bro i Kina. Utsikten är i alla fall enastående en vacker dag som denna.
På något mindre vägar flyttar vi oss sedan mot nordöst mot St Etiénne tillsammans med vykortsvyer över mjuka berg och kullar och gröna dalar och emellanåt hedmark avbetade av får och getter. Vackert och pastoralt. Departementet Losère är det minst befolkade i Frankrike och det är inte svårt att förstå när man bilar här.
Väl framme i Lyon så checkar vi in på ett mycket centralt beläget Campanile. Hotellet är under renovering (det behövs) men det är rent och ligger på bästa tänkbara läge för oss turister - ett litet stenkast från station och parkeringshus och ett litet längre stenkast till turistbyrå, affärsgator och restaurangkvarter. Det kan inte bli bättre! 
Middagen intas på La Traboulerie, ett favoritställe förstår vi av vännerna. Det var ett bra val! Huvudrätten är olika sorters fint kött som man steker själv på heta stenar och till detta serveras pomme Dauphine och ett par kalla såser. Maten är mycket god och okomplicerad, stället är riktigt litet och har bara två-tre bord utomhus, personalen skämtar med oss och är flinka. Menyn som började med en valfri sallad och avslutas med en hemlagad (*) dessert kostar bara 20 euro - verkligen ett fyndställe.
 (*) Detta är mycket viktigt i Frankrike nu för tiden - på menyn ska framgå att allt är lagat på plats och att man inte använder några halvfabrikat.
                                            
Lyon domineras av två kullar, Fourvière och La Croix-Rousse och de två floderna Rhône och Saône. Mellan floderna finns den mest centrala stadsdelen, kallas Presqu'il och som förbinds med de andra stadsdelarna med 28 broar. Nedströms om staden flyter Saône in i Rhône som sedan fortsätter sin väg mot Medelhavet.                                                                                                                                                                  
På kullen Fourvière grundlade romarna 43 f. kr Lugdunum, de tre galliska provinsernas huvudstad. På 1600-talet blev Lyon Europas centrum för sidenindustri och sidenhandel och i mitten av 1700-talet fanns här mer än 14.000 sidenvävstolar och ungefär en tredjedel av befolkningen levde på sidentillverkningen. 
Vi börjar lördagen med att ta oss till saluhallen i Lyon. En fantastisk värld - mer om den i ett annat inlägg. Därefter hoppar vi på en sightseeingbuss som tar oss genom de gamla kvarteren, över Saône, upp på kullen Fourvière (under vilken biltunneln går) och passerar stadens stora kyrka, i folkmun kallad "en elefant på rygg". När man ser alla fyra tornen så förstår man liknelsen med elefantens ben.
Tillbaka genom sidenhandlarkvarteren där vi kliver av bussen och klättrar uppför backarna till fots upp till La Croix-Rousse där vi vill se de berömda väggmålningarna, mer om dem i ett annat inlägg. På vår väg uppför får vi sällskap av en annan elefant...          

Från toppen av La Croix-Rousse vandrar vi sedan sakta nerför de mycket branta gatorna med genuin bebyggelse och små annorlunda affärer. Längs vår väg ser vi några av de berömda traboules. De var smala gångar mellan hus, eller som en gång genom hus från en gata till en annan gata, eller som trappor från en gata till en annan gata i kvarteret nedanför eller som underjordiska gångar. Dessa byggdes för att man skyddat för dåligt väder skulle kunna transportera sidentyger och kläder ner till floden där tygerna skeppades vidare ut i Europa.  



Moderna stadsdelar på andra sidan Rhône och äldre hus på Presqu'il
Väl nere på platt mark igen kommer vi till fina gatan och alla shoppingkvarteren. Det är förvånansvärt få klädkedjor, vilket är trevligt - de ser ju i alla fall likadana ut överallt. Även om vi mest ägnar oss åt fönstershopping är det roligt att få botanisera bland ett mer blandat utbud av affärer. På ett av de större torgen, där vi tar oss en svalkande dryck, tycker vi att det samlas fler och fler människor i klungor på ett ganska omotiverat sätt. Mannen i mitt liv knäcker nöten - här ska snart börjas en flash mob! Mycket riktigt, på en given signal börjar större delen av människorna på torget att dansa! Och när dansen är slut efter 5-6 minuter så går alla därifrån och torget ser ut som vanligt igen - väldigt häftigt och kul att ha fått uppleva.
Kvällens middag intogs på en klassisk Bouchon-restaurang Le Merciers. Bouchon är ett namn sedan sidenarbetarnas tid men idag är det en klassificering där det ingår ett 20-tal restauranger med tonvikt på gemytlighet och klassiska rätter - inte haute cuisine. 

storstadsparkering...?
En av restauranggatorna efter midnatt