Stockholm - verkligen en stad på vatten

När vi åker till Stockholm står såklart barn och barnbarn som nummer ett på besökslistan. Vi brukar bo hos dem och det både fungerar bra och är sååå roligt! Ibland stannar vi en vecka ibland, som denna gång, bara ett par dagar.

Eftersom både mannen i mitt liv och jag själv är födda och uppvuxna i och nära staden så har vi också kvar skolkamrater och andra vänner. Dessa försöker vi hälsa på när vi är uppe - så även denna gång!

I dessa tider blir det lunch och utomhus (alla är pensionärer och nästan färdigvaccinerade) och det är ett jättetrevligt sätt att umgås på! 

Plötsligt är Nacka Strand nära oss alla. Ett tidigare kontorsområde för olika stora företag som nu är ombyggt till bostäder med fantastisk utsikt över Stockholms inlopp. Vi, som bor i Kummelnäs och en kompis som har landställe på Värmdö, tar bilen och de som bor på Lidingö tar SL-båten! Restaurangen har vi besökt tidigare - alltid en favorit!

Den kommunala trafiken på Stockholms vatten är i mitt tycke en av Stockholms absoluta fördelar - det finns dels båtlinjer som kommer utifrån skärgården och som ju närmare stadens centrum de kommer sicksackar över Saltsjön mellan Lidingö, Nacka, Djurgården och in till Nybroviken och så finns det typ pendlarlinjer som går regelbundna turer mellan Lidingö, Nacka och Djurgården. Detta fanns inte alls när jag växte upp i innerstaden, men före pandemin tog vi rätt ofta båten från Nackasidan in till Gamla Sta'n när vi skulle till city. Mycket smidigt!

Så vid lunchen på trevliga J säger plötsligt en av vännerna "ni har ju inte sett vår nya lägenhet, vi kan väl ta båten över innan vi skiljs åt?" Sagt och gjort, vi lämnar vår parkerade bil på Nackasidan och tar en "skärgårdsbåt" till Lidingö.

I ett huj är på vi på Lidingö och i lägenheten, pratar ytterligare en stund, beundrar utsikten och tar sedan nästa båt tillbaka till Nackasidan och bilen.

Nästa gång vi kommer och stannar litet längre ska vi åka litet längre ut, undrar hur långt vi kommer på ett SL-kort.....

 

Staden vid vattnet

Några få dagar hos sonen och hans familj. Kameran fylls av foton på barnbarnen men också bevis på att vi ofta är nära saltsjön.
Inför en tur i stadens centrum tog vi alltså inte bussen utan båten. Skärgårdsbåtarna stannar på flera hållplatser längs Stockholms inlopp med slutstation antingen vid Skeppsbron eller Nybroviken. Vi, som bara har 2 km till en av dessa hållplatser - där det dessutom alltid finns parkeringsplatser, föredrar detta sätt att ta sig in till staden. Salongen inomhus är i mässing, trä och röda soffor vilket ger en klassisk skärgårdsbåtskänsla. Ombord finns alla typer av resenärer, allt från de japanska turisterna till damgänget från Norrland som varit på Spa och nu ska hem igen. Där finns den pappalediga killen med det otåliga barnet som han bär i sele på magen samtidigt som han försöker prata med jobbet i sin telefon och där finns den åldriga väderbitna damen, som med sina vind- och regntåliga kläder ger oss känslan av att hon är bofast i yttersta havsbandet men nu ska ett ärende i storstaden. Inget hindrar oss från att spåna om vilka vi möter... 

På vägen möts vi av en ovanlig syn. Ett ganska litet segelfartyg, med alla segel hissade. Tyvärr kan vi inte se vad hon heter eller varifrån hon kommer. Men visst är detta en mycket trevligare syn än de mastodontartade containerliknande Finlandsbåtarna som man oftast ser i dessa vatten?

Väl framme vid Skeppsbron blir vi än mer överraskade! Här ligger Georg Stage, ett danskt skolfartyg. Det är världens äldsta civila segelfartyg. Det byggdes av skeppsredaren Fredrik Stage för att utbilda fler sjömän till handelsflottan. Idag seglar man runt i Europa och man tar emot 50 ungdomar som får lära sig sjövett och kamratskap.

Här lagar man de tåg som man står på när man ska hissa seglen. Man får inte vara höjdrädd, fast såklart har de sele om olyckan skulle vara framme berättar en av matroserna som står vid landgången och har vakten. Han har också koll på vilka som tjänstgör och var de olika befälen är någonstans. Till sin hjälp har han denna vackra träpjäs som ligger på ett bord bredvid landgången. Fartyget skulle ha öppet hus två timmar på eftermiddagen men då kunde vi inte vara med. 

Är det någon av er läsare som vet vad denna manuella och vackra närvarolista kallas?