29 juni 2021
Stockholm - verkligen en stad på vatten
22 juni 2021
Det finns mattor och så finns det mattor...
En av alla saker vi skulle göra i Stockholm, när vi var vaccinerade, var att lämna in en orientalisk matta för renovering. Eller, ja lagning är kanske ett bättre ord. Både mannen i mitt liv och undertecknad har vuxit upp med dessa orientaliska mattor på golven himmavid (obs - skånska!)
Svärfar hade av och till olika uppdrag i Iran, fast på den tiden (60-talet) hette landet Persien. Det är tyvärr oklart vilka mattor som kom hem tillsammans med svärfar och vilka som inhandlades i Sverige och idag finns ingen att fråga. Men det som är helt klart är att dessa mattor är otroligt slitstarka.
Det kanske ni inte tycker stämmer när jag skriver att vi ska lämna in en matta för lagning.... men denna ganska stora Lillian har legat i ett källarförråd (inte vårt...) i flera år och verkligen inte tagit blivit omhändertagen. Mattan kommer få en ny kant runt om, ungefär som om man syr en langettsöm, den blir lagad i några hörn och den blir tvättad!
När vi lämnade in mattan så frågade jag kvinnan hur man lär sig detta hantverk och hon svarade "det började med att jag arbetade i en mattaffär". Jag gissar att det alltid fanns några äldre, förmodligen män (!) som kunde hantverket och som lärde upp henne.
För en färg- och garnfreak som undertecknad så var hela ateljén som en dröm, en veritabel skattkista!
När vi kom satt en kille på golvet som en skräddare och fikade, men snart visade det sig att han samtidigt lagde en matta för hand ungefär som om han vävde fast med nål och tråd. Mycket imponerade!
15 juni 2021
Vad ska vi göra istället?
Som pensionär har man mer tid till allt det man inte hann med förr. Då när man gjorde karriär på heltid och dessutom hade hemmaboende barn. Men, och det ska man inte sticka under stol med, allt tar längre tid för en pensionär och därmed har man inte så mycket extra tid.
Med två boenden som ligger 200 mil från varandra har vi tidigare inte funderat så mycket på vad vi gör med vår tid. Vi har renoverat och fixat på båda ställena när vi varit på plats och haft tid. Vi har valt att göra vissa saker och vi har valt bort vissa måsten!
Senaste året i självvald isolering i Sverige har verkligen gjort underverk med vår trädgård. Ja, det är egentligen vi själva som stått för att saker blir gjorda - men det har verkligen varit trevligt att kunna bocka av nästan alla surdegar från vår attgöralista. Dessutom har vi hunnit förnya en och förstora en annan terrass, bygga en spaljé och bygga om ett utebord och vi har betydligt mindre skvallerkål (det är skånska för kirskål) jämfört med tidigare år. Snart kanske också gräsmattan kan återgå till sin forna glans (läs före lilla huset i C). Inomhus har vi målat om i hall och matsal och nu är det 10 000 diabilder som ska bli betydligt färre och också samordnas med våra föräldrars dior och så ska en del sparas till svägerskan och rätt många ska sparas digitalt till eftervärlden (läs barn och barnbarn). Roligt men litet tidsödande...
Istället...
Ja, vad ska vi göra istället? Stockholmsbesöket är överst på listan. Det ska bli jätteroligt att äntligen få ses. Vi kanske inte ska kramas men bara att träffas ska bli fint! Sedan ska vi åka hem till Skåne via Göteborg.
En stor fördel med att inte vara så himla inbokad är ju att man kan göra saker med kort varsel. Det dyker säkert upp något....
10 juni 2021
Inget besök i lilla huset i C...
Ja, vad ska man säga, hur ska man tänka, vad kan man göra? Vi har lärt oss att man inte ska planera något nuförtiden, i alla fall inte utan att ha alternativa planer och att man måste ha litet elefanthud för att klara av att planeringen går åt skogen...
Vi skulle ha hälsat på yngste sonen och hans familj i huvudstaden, nu är det mer än 15 månader sedan vi sågs. Men de måste vara friska för att vi ska kunna ses och så är inte fallet ännu, men på bättringsvägen - så det finns hopp!
Vi skulle ha åkt till lilla huset i C i början av juni. Alla hotellövernattningar, både ner och upp var bokade redan i februari - fast vi då inte visste om det var ok att åka genom Europa. Men hotellen hälsade oss välkomna och inget av dem garderade sig med info om eventuella avbokningar på grund av Corona.
Men i mitten av maj bokade vi om alla hotellövernattningar till i mitten av juni. Kanske att vi skulle hinna få vaccinpass, kanske att Tyskland skulle vara mer öppet för turism då. Men ack nej, i denna dag är det fortfarande bara transit genom Tyskland som gäller.
Varför flyger ni inte (hör jag någon säga) så slipper ni Tyskland. Jovisst kan man flyga men just för mig så finns inte det alternativet. Ja, just nu är det himla opraktiskt att ha en flygfobi.
Lilla huset i C har byggstenar med anor som är ungefär 700 år bort, i alla fall på markplan och en trappa upp. Så visst kan det stå obebott något år till. Men det känns inte helt bra, alla hus med själ behöver ett engagemang av någon som bryr sig.
Nu hoppas vi att våra hustomtar tittar till huset ett par månader till och vi bokar om våra hotellreservationer till i september istället.
04 juni 2021
Hos urmakaren med släktklenoden
Färdigvaccinerade med två sprutor startar vi en förmiddag mot Vadstena. Trots regn och hot om ännu mer regn njuter vi av det vi anser vara en stor del av en semester - nämligen en bilresa!
Egentligen skulle vi vidare till yngste sonen och hans familj i Stockholm, men det eländiga viruset har slagit till hos dem så vi stannar till Vadstena ett dygn för att sedan vända hemåt igen. Anledningen till besöket i Vadstena är att där bor en riktigt duktig urmakare som ska kunna renovera och få liv i en av våra släktklenoder - ett resevagnsur från 1800-talet. Denna man har vi stämt träff med sedan några veckor tillbaka och vi har bokat in oss på Klosterhotellet för övernattning. Vi var i Vadstena för några år sedan och blev väldigt förtjusta i den lilla och mycket gamla orten. Fint läge vid Vätterns strand och med sevärdheter som Klosterkyrkan - enligt Guide Michelin "värd en resa".
Efter Gränna väljer vi den lilla vägen, ursprungligen den enda, mellan Gränna och Askersund. Här njuter vi av gullvivor och mandelblom i dikena och litet längre in i lövskogsdungarna är det överfullt med ramslök. Som bästa sortens marktäckare! I kilometer efter kilometer - häftigt!
Snart är vi framme och kan checka in på hotellet. Först erbjöds vi eftermiddagsfika i salongerna, scones med clotted cream och marmelad samt små chokladbakelser. Tur att allt är ganska smått för vi har ju tänkt äta en god middag också och i så här i coronatider så serveras den redan 17.30.I restaurangens hall finns många trevliga tidningsklipp inramade på väggarna, mycket att läsa om man har tid.