Fyra franska pärlor

Dags igen för en tur i detta fantastiska land. Nu hägrar de små byarna vid kusten längst ner mot spanska gränsen. Först åker vi bara ett par mil för att besöka Assignan. En liten by utanför St Chinian och som ett par vänner har besökt och pratat gott om. Alltså byn är utseendemässigt HELT skild från alla andra gamla franska stenhusbyar. Här är var och vartannat hus piffat med någon chockrosa detalj, några fönsterkarmar, en dörr eller varför inte hela huset chockrosa...? Man vet inte vad man ska tro och man undrar hur det kommer sig att borgmästaren har godkänt allt detta? För han ska väl fungera som stadsarkitekt och bevara det genuina etc. Det gör i alla fall borgmästaren i vår lilla by. Nåväl, denna färgstarka by är rätt fantastisk trots allt. 

Fotomotiven är många och jag tar säkert 30 bilder..... Roligt också med andra stilsäkra detaljer som bykaféets paraplyparasoller....

Nästa stopp är i Lagrasse. En ganska stor by med tvåstjärniga sevärdheter, bland annat ett kloster. Kyrkan är otroligt fin, alla väggar en gång vackert målade - nu i stort behov av flera konservatorer och en säck EU-pengar. Men fortfarande kan man föreställa sig den lekfulla färggladheten som här tar över den annars ofta tunga interiören i medeltida kyrkor.

Här är det stora klostret i Lagrasse, nästa gång (tiddelipom) ska vi ta oss tid att besöka det på nära håll också...

På tvärs genom le pay de cathar, ett ödsligt berglandskap innanför Narbonne/Perpignan där kättarna sökte skydd undan katolikernas förföljelse med att bygga ointagliga borgar högt uppe på bergskammarna. Maffigt och intet nytt under solen när det gäller oliktänkande inom samma religion....

Målet med denna resa är Banuyls dit vi kommer tidig kväll (ett råd - passera aldrig Perpignan i rusningstrafik.) Vårt hotell är högt placerat med en fantastisk utsikt över bukten både i skymning och mitt i natten.

Dagen därpå utforskar vi tillverkningen av de söta Banuylsvinerna. En fantastisk kille från Terres des Templiers guidar oss fyra i nästan två timmar, förklarar på långsam franska och visar hela anläggningen. Helt otroligt! Vinodlingarna på dessa branta slänter är terrasserade och skördas enbart för hand. För att förhindra erosion när det regnar bygger man en terrass diagonalt genom varje slänt och stockarna står i räta rader men är förskjutna sinsemellan så att solen och den torkande vinden når alla lika mycket. 

Vinstockarna växer faktiskt genom skifferberget, man ser här på nära håll hur delar av roten krånglar sig genom stenpartierna. Tunnorna med vinet lagras i solljus, väldigt speciellt med tanke på värmen här nere.

Visningen avslutas med en provning av hela deras sortiment, 8-10 viner, och så klart handlar vi några flaskor. Priserna står ju i relation både till hanteringen och att det faktiskt tar 8-10 år att få fram ett gott vin samt till kvaliteten. Ett vin som tas fram vid litet speciella tillfällen!

Vi äter lunch i hamnen innan vi lämnar Banyuls och kan konstatera att badsäsongen verkar vara över...trots sol från en klarblå himmel och över 25 i luften

Sista stopp denna tripp är i Coulliore, en docksöt by med ett fantastiskt läge vid havet. Massor (!) av turister fortfarande och man kan inte låta bli att fundera på hur lokalbefolkningen matchar alla dessa turister. Som på Capri eller i Portofino - liten sevärd plats men med alldeles för många dagsbesökare.

Överallt finns det roliga fotomotiv, här ett fint exempel på Art Déco - en entrédörr till ett café.

Vi njuter som alla andra av de fina vyerna och den pittoreska byn och tar en kaffe i hamnen innan vi styr tillbaka till lugnet i vår egen lilla by.