30 januari 2017

Mer om franska val och kval

Vid två tillfällen senaste veckan har det franska socialistpartiet parti socialiste hållit sina primärval inför vårens presidentval. Socialistpartiet är väldigt splittrat, ett tag hade de sju presidentkandidater spridda som en solfjäder från oberoende till höger via mitten till en stark vänsterfalang.

I gårdagens andra omröstning avgjordes att socialistpartiets presidentkandidat heter Benoît Hamon. Han vinner med cirka 60% över Manuel Valls cirka 40%.

Det verkar som om valdeltagandet är något större i denna andra omgång. Vid första omgången fifflades det en hel del med siffrorna från partiets sida så att röstdeltagandet skulle uppnå 1,5 miljon men i verkligheten bara var 1,1 miljon. Deras beteende påminner alldeles för mycket om det nya uttrycket från andra sidan Atlanten "alternativa fakta".

Dagens valresultat visar också att de som röstat i detta primärval har tänkt mer ideologiskt än strategiskt. Men även om man hade tänkt mer strategiskt skulle det kanske bli alltför svårt för socialisterna att gå vidare till en andra valomgång.
Emblème officieux de la République française

Kvar är nu fem presidentkandidater; Jean-Luc Mélechon från parti de gauche, Benoît Hamon från parti socialiste, Francois Fillon från les républicains, Marine Le Pen från front national samt den oberoende Emmanuel Macron.

Längst till vänster finns Jean-Luc Mélecon från vänsterpartiet. Han lämnade socialistpartiets vänsterflygel 2008 för att grunda vänsterpartiet där han var ordförande i några år. I dag sitter han i Europaparlamentet. Han vill lämna Nato, förstatliga bankerna, han tycker EU är ett problem och motsätter sig Lissabonfördraget.

Benoît Hamon, gårdagens vinnare från socialistpartiet, långt till vänster inom partiet men säger sig vara både röd och grön. På så sätt får han dessutom med sig de gröna och de unga anhängarna på sin sida. Han driver hårt sitt förslag om medborgarlön som innebär att man ska ta bort alla socialbidrag och ge alla medborgare över 18 år 750 euro i månaden utan att koppla ihop detta med några arbetsmarknadsåtgärder eller arbete. Han vill också minska den redan ganska korta franska arbetsveckan till 31 timmar. För att uppnå detta tänker han liera sig med les verts och parti de gauche för att stärka sin ställning inför slutvalet.

Francois Fillon från det stora högerpartiet kallas liberalradikal, han vill säga upp flera hundratusen offentliganställda och skära i den generösa franska välfärden men är konservativ i sociala frågor och motståndare till att homosexuella ska få adoptera barn. För tillfället är han i blåsväder som kan störa hans kandidatur ordentligt. Han ska ha avlönat sin hustru Penelope som assistent de senaste åren med över 500.000 euro utan att hon har utfört något egentlig arbete. Som fransk parlamentariker får man anställa närstående men då ska de också verkligen göra något. Det sista är inte sagt om "Penelope-gate", franska finansinspektionen synar ärendet.

Även kandidaten på yttersta högerkanten, Marine Le Pen från Front National har anställt sin sambo som sin rådgivare i EU-parlamentet, trots att det sedan 2009 är olagligt i EU-parlamentet med närstående anställda. Det finns dessutom sedan december en åklagarutredning som ska undersöka eventuella bluffjobb där 20 personer hos Front National  som har registrerats som EU-parlamentariker med EU-lön, men som egentligen tros ha arbetat på partiets högkvarter i Frankrike. Le Pen vill stoppa all invandring, kasta ut muslimer ut Frankrike och att Frankrike ska lämna EU.

Den oberoende presidentkandidaten, tidigare från socialistpartiet och som alltså inte ställt upp i omröstningarna, heter Emmanuel Macron. Han begärde tjänstledigt i höstas från sin nuvarande post som näringsminister för att ställa upp i valet som oberoende. Han ska "varken samla högern eller vänstern utan fransmännen" och han kallar sin kampanj "På väg" "En Marche" (som också representerar hans initialer). Kampanjen kännetecknas av framstegsvänliga ideal. Han vill ha en flexibel arbetsmarknad och är faktiskt den enda av kandidaterna som är positiv inför ett starkare EU-samarbete.

Söndagen 23 april ska fransmannen rösta på sin favorit av dessa fem kandidater och sedan går två av dem vidare till ett slutligt val söndagen 7 maj. De flesta förståsigpåare och marknadsinstitut räknar med att slutstriden i presidentvalet kommer att stå mellan Fillon och Le Pen och att Fillon borde avgå med segern. Med tanke på hur fel alla kännare har haft det senaste halvåret med prognoser så kanske man ska vara orolig....


19 januari 2017

BTE Autoreisezug - välkommen ombord!

Tysklands SJ, Deutche Bahn, har i evigheter kört tyskar och deras bilar kors och tvärs i Tyskland och också utanför landets gränser. Bilen står i två våningar på särskilda vagnar och chauffören och de andra bilpassagerarna sover gott i egen kupé. När resan har gått utanför landets gränser kunde man få sig en bit mat och en öl i restaurangvagnen innan John Blund kommer. Sedan slutade man åka till utlandet och höll sig inom Tyskland. Då fick resenärerna ha picknickkorgar med sig.
Vi åkte första gången med ett biltåg i slutet av 1980-talet då mannen i mitt liv hade fått ryggskott på semesterresan till Italien och inte kunde sitta - bara ligga. Om detta kan man läsa mer om här och litet annat kanske här. Och sedan har biltåget varit vårt bekvämaste sätt för att komma ner till Frankrike.
I december 2016 slutade DB med denna verksamhet på grund av olönsamhet och in kommer en ny aktör, eller kanske halvgammal. BTE, Bahn Touristik Express, har länge kört till särskilda semesterorter i Alperna och andra turistmål och man har också kunnat chartra deras tåg för konferens eller firmafest.
Förmodligen kommer vi inte att mötas av en orkester på perrongen men restaurangvagn ska ju finnas och en liten flaska sekt vid ankomsten kan inte vara fel. Förr stod det alltid varsin liten flaska vin i kupén när man kom ombord, men det försvann för 2-3 år sedan.

Fotona är lånade från BTE:s hemsida
BTE är tyskt och är verksamt i Tyskland. Med en tysk hemsida. Man har översatt en sida till engelska men där står inte särskilt mycket fakta. Egentligen står det inte mycket fakta på den tyska hemsidan heller. Det finns en tidtabell som talar om vilka dagar tåget går hit eller dit, det finns en prislista och så finns det finns ett formulär med vääääldigt många rutor att fylla i. På tyska. Det ska man göra om man vill preliminärboka en resa. Så det gjorde vi i slutet av december. Preliminärbokade. Enligt mejlet som kommer som ett resultat av vårt formulärifyllande kommer vi att bli UPPRINGDA av någon som kommer att bekräfta vår preliminärbokning. Det händer inte första veckan eller andra eller tredje. Lätt otåliga som båda jag och mannen i mitt liv är så mejlar vi och frågar vad som händer och har vi några biljetter till 10 februari och... då ringer någon som faktiskt pratar bra engelska och han bekräftar vår bokning. Betala kan vi göra innan vi åker, verkar inte så viktigt för dem. Jo och visst finns det restaurangvagn - två sittningar, vill vi boka plats redan nu? Frukosten kommer att serveras i kupén och var det något mer vi ville veta? Nähä nu känns det ju mycket bättre, litet back to basic, gammaldags och hederligt. Puh, hoppas att det fungerar så också. Får väl ta med mitt tyska lexikon, konduktören kanske inte pratar lika bra engelska som mannen på kontoret.



15 januari 2017

På väg tillbaka...

Influensa tar på en, feber i sex dagar tar på en, men nu är jag på väg tillbaka.
Har idag tagit min första promenad i  det fantastiska skånska vårvädret, +0, strålande sol och i princip vindstilla gör en på bra humör. Blåblått hav och litet frost i fjolårsgräset ger nya krafter, särskilt när man upptäcker att man inte blir alldeles darrig av rundan. Fick energi nog att också gå två extravarv genom trädgården och fundera. Hoppas hinna litet trädgårdsjobb med sågen innan vi åker till Frankrike.
Projekten är bland annat en stjärnmagnolia som de senaste åren vuxit sig alldeles för hög, jag tror den är mer än sex meter hög. Jag har i flera år hållit den på lagom 3-4 meters höjd med att ta kvistar och driva inomhus. Men helt plötsligt så nådde jag inte att toppa den och nu räcker inte varken jag eller sekatören till längre utan det är dags för stege och såg. Den måste ner minst 2-3 meter så altanen kommer i sol igen. Inomhus blir den grafiskt vacker med sina svarta grenar, grågröna ludna hyllen och de sköra kritvita blommorna. Doftar gör den också! Härligt att kunna njuta av ett par månader innan den blommar utomhus.
Ett annat projekt är Paradisbusken som bara blir bredare och bredare runt basen och behöver minska sitt omfång. Den står i en rabatt med perenner och puttar undan dem för mycket. Gamla grenar ska också bort. Resultatet kommer att bli ännu mer sol på altanen. Den blommar ju fantastiskt men måste hållas efter.
Sista projektet är ett gammalt gråpäronträd som för flera år sedan fick rost och i princip dog. Eftersom det står väldigt centralt i trädgården så ville vi inte ta ner trädet utan planterade istället en Helenaros som skulle förgylla den då bladlösa kronan. Döm om vår förvåning då päronträdet efter ett år eller två hämtade sig och nu faktiskt får några päron varje år - men mest magnifik är rosen som blommar med "tusen miljarder" blekgula blommor i några veckor i juni. Nu har päronträdet stuckit iväg uppåt med sk vattenskott och rosen växer förbi trädkronan med 2-3 meter svävande gracila rosenbågar. Vackert med opraktiskt, allt ska kortas in närmare kronan utan att vi gör avkall på blomningen.
Tänk vad litet solsken och trädgårdsfunderingar kan göra med en. Plötsligt finns hopp om ljusare dagar, om trädgårdsprojekt och om långa promenader med en stark kropp. Väck med influensan!!






06 januari 2017

Första veckan 2017

Den är första lediga dagen detta år. De tidigare dagarna har gått åt till att komma i ordning efter nyårskalaset, traditionellt alltid hos oss, gå till tandläkaren, träffa franska konversationsgruppen, leta efter blandare till franska tvättstugan och passa skollediga barn då deras föräldrar jobbar samt förbereda sig för en vinprovning med australiska viner. Så idag skulle vi bara göra ingenting - njuta av litet ledighet, lägga litet julpussel och heja på Stina Nilsson. Det är ju tydligen det senaste, bättre än mindfulness - ja att göra ingenting alltså. Om man får tro dagstidningen. 
Nu blev det verkligen att göra ingenting eftersom något virus med feber har kastat sig över mig och jag orkar knappt kolla in Tour de Ski än mindre lägga pussel.

Vi skulle röja ut julen och gå på middag hos goda vänner i morgon och min gamla mamma skulle uppvaktas på 92-årsdagen på söndag... Återbud till höger och vänster...  Hade också sett en serie blogginlägg framför mig, men de får jag också vänta med till dess febern försvunnit.
Julklappsböckerna får också vänta.... Jag hör av mig när jag piggnat till.