söndag 15 januari 2017

På väg tillbaka...

Influensa tar på en, feber i sex dagar tar på en, men nu är jag på väg tillbaka.
Har idag tagit min första promenad i  det fantastiska skånska vårvädret, +0, strålande sol och i princip vindstilla gör en på bra humör. Blåblått hav och litet frost i fjolårsgräset ger nya krafter, särskilt när man upptäcker att man inte blir alldeles darrig av rundan. Fick energi nog att också gå två extravarv genom trädgården och fundera. Hoppas hinna litet trädgårdsjobb med sågen innan vi åker till Frankrike.
Projekten är bland annat en stjärnmagnolia som de senaste åren vuxit sig alldeles för hög, jag tror den är mer än sex meter hög. Jag har i flera år hållit den på lagom 3-4 meters höjd med att ta kvistar och driva inomhus. Men helt plötsligt så nådde jag inte att toppa den och nu räcker inte varken jag eller sekatören till längre utan det är dags för stege och såg. Den måste ner minst 2-3 meter så altanen kommer i sol igen. Inomhus blir den grafiskt vacker med sina svarta grenar, grågröna ludna hyllen och de sköra kritvita blommorna. Doftar gör den också! Härligt att kunna njuta av ett par månader innan den blommar utomhus.
Ett annat projekt är Paradisbusken som bara blir bredare och bredare runt basen och behöver minska sitt omfång. Den står i en rabatt med perenner och puttar undan dem för mycket. Gamla grenar ska också bort. Resultatet kommer att bli ännu mer sol på altanen. Den blommar ju fantastiskt men måste hållas efter.
Sista projektet är ett gammalt gråpäronträd som för flera år sedan fick rost och i princip dog. Eftersom det står väldigt centralt i trädgården så ville vi inte ta ner trädet utan planterade istället en Helenaros som skulle förgylla den då bladlösa kronan. Döm om vår förvåning då päronträdet efter ett år eller två hämtade sig och nu faktiskt får några päron varje år - men mest magnifik är rosen som blommar med "tusen miljarder" blekgula blommor i några veckor i juni. Nu har päronträdet stuckit iväg uppåt med sk vattenskott och rosen växer förbi trädkronan med 2-3 meter svävande gracila rosenbågar. Vackert med opraktiskt, allt ska kortas in närmare kronan utan att vi gör avkall på blomningen.
Tänk vad litet solsken och trädgårdsfunderingar kan göra med en. Plötsligt finns hopp om ljusare dagar, om trädgårdsprojekt och om långa promenader med en stark kropp. Väck med influensan!!






4 kommentarer:

  1. Skönt att höra att du mår bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det är skönt när kroppen fungerar som den ska.

      Radera
  2. Tänk vad det är skönt med de där första näsanmotsolenminuterna efter en vecka i sängen. Att överhuvudtaget orka tänka framåt. Tänka vår. Tänka trädgård. Fortsatt god bättring!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Solen är viktig så här års.

      Radera