måndag 30 januari 2017

Mer om franska val och kval

Vid två tillfällen senaste veckan har det franska socialistpartiet parti socialiste hållit sina primärval inför vårens presidentval. Socialistpartiet är väldigt splittrat, ett tag hade de sju presidentkandidater spridda som en solfjäder från oberoende till höger via mitten till en stark vänsterfalang.

I gårdagens andra omröstning avgjordes att socialistpartiets presidentkandidat heter Benoît Hamon. Han vinner med cirka 60% över Manuel Valls cirka 40%.

Det verkar som om valdeltagandet är något större i denna andra omgång. Vid första omgången fifflades det en hel del med siffrorna från partiets sida så att röstdeltagandet skulle uppnå 1,5 miljon men i verkligheten bara var 1,1 miljon. Deras beteende påminner alldeles för mycket om det nya uttrycket från andra sidan Atlanten "alternativa fakta".

Dagens valresultat visar också att de som röstat i detta primärval har tänkt mer ideologiskt än strategiskt. Men även om man hade tänkt mer strategiskt skulle det kanske bli alltför svårt för socialisterna att gå vidare till en andra valomgång.
Emblème officieux de la République française

Kvar är nu fem presidentkandidater; Jean-Luc Mélechon från parti de gauche, Benoît Hamon från parti socialiste, Francois Fillon från les républicains, Marine Le Pen från front national samt den oberoende Emmanuel Macron.

Längst till vänster finns Jean-Luc Mélecon från vänsterpartiet. Han lämnade socialistpartiets vänsterflygel 2008 för att grunda vänsterpartiet där han var ordförande i några år. I dag sitter han i Europaparlamentet. Han vill lämna Nato, förstatliga bankerna, han tycker EU är ett problem och motsätter sig Lissabonfördraget.

Benoît Hamon, gårdagens vinnare från socialistpartiet, långt till vänster inom partiet men säger sig vara både röd och grön. På så sätt får han dessutom med sig de gröna och de unga anhängarna på sin sida. Han driver hårt sitt förslag om medborgarlön som innebär att man ska ta bort alla socialbidrag och ge alla medborgare över 18 år 750 euro i månaden utan att koppla ihop detta med några arbetsmarknadsåtgärder eller arbete. Han vill också minska den redan ganska korta franska arbetsveckan till 31 timmar. För att uppnå detta tänker han liera sig med les verts och parti de gauche för att stärka sin ställning inför slutvalet.

Francois Fillon från det stora högerpartiet kallas liberalradikal, han vill säga upp flera hundratusen offentliganställda och skära i den generösa franska välfärden men är konservativ i sociala frågor och motståndare till att homosexuella ska få adoptera barn. För tillfället är han i blåsväder som kan störa hans kandidatur ordentligt. Han ska ha avlönat sin hustru Penelope som assistent de senaste åren med över 500.000 euro utan att hon har utfört något egentlig arbete. Som fransk parlamentariker får man anställa närstående men då ska de också verkligen göra något. Det sista är inte sagt om "Penelope-gate", franska finansinspektionen synar ärendet.

Även kandidaten på yttersta högerkanten, Marine Le Pen från Front National har anställt sin sambo som sin rådgivare i EU-parlamentet, trots att det sedan 2009 är olagligt i EU-parlamentet med närstående anställda. Det finns dessutom sedan december en åklagarutredning som ska undersöka eventuella bluffjobb där 20 personer hos Front National  som har registrerats som EU-parlamentariker med EU-lön, men som egentligen tros ha arbetat på partiets högkvarter i Frankrike. Le Pen vill stoppa all invandring, kasta ut muslimer ut Frankrike och att Frankrike ska lämna EU.

Den oberoende presidentkandidaten, tidigare från socialistpartiet och som alltså inte ställt upp i omröstningarna, heter Emmanuel Macron. Han begärde tjänstledigt i höstas från sin nuvarande post som näringsminister för att ställa upp i valet som oberoende. Han ska "varken samla högern eller vänstern utan fransmännen" och han kallar sin kampanj "På väg" "En Marche" (som också representerar hans initialer). Kampanjen kännetecknas av framstegsvänliga ideal. Han vill ha en flexibel arbetsmarknad och är faktiskt den enda av kandidaterna som är positiv inför ett starkare EU-samarbete.

Söndagen 23 april ska fransmannen rösta på sin favorit av dessa fem kandidater och sedan går två av dem vidare till ett slutligt val söndagen 7 maj. De flesta förståsigpåare och marknadsinstitut räknar med att slutstriden i presidentvalet kommer att stå mellan Fillon och Le Pen och att Fillon borde avgå med segern. Med tanke på hur fel alla kännare har haft det senaste halvåret med prognoser så kanske man ska vara orolig....


5 kommentarer:

  1. Tack för den genomgången! Det är bara att hålla tummarna nu då.

    SvaraRadera
  2. Tack för en beskrivning av partier och kandidater, lättare att följa nu.
    Alla verkar ha något med sig i bagaget.
    Ha det bra!

    SvaraRadera
  3. Har en vän som följer alla rörelser i spelet om franska valet. Själv orkar inte. Bra Trump verkar få plats. Sicken man. Tack för genomgången!

    SvaraRadera
  4. Intressant och lärorik genomgång av vad som komma skall. Följer med intresse om hur utvecklingen blir i Frankrike. Mycket som står på spel har jag en känsla av.
    Är orolig för utvecklingen både i USA, Frankrike och på andra håll också.
    Tack för den bästa inblick jag kunnat få vad gäller valen.
    Önskar dig en fortsatt fin vecka och en trevlig helg !
    Kram från Marie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag håller med dig, det är alldeles för osäkert på flera håll i världen. Ha en bra vecka!

      Radera