30 juli 2016

Bordeaux, la cité du vin

Jag fortsätter på temat vin. För ett par veckor sedan var vi i Bordeaux och besökte bland annat det nya vinmuseet - La Cité du Vin. En jättehäftig byggnad rent arkitektoniskt sett, bara organiska former fast i stål och glas. Jätteläckert!!
Här finns möteslokaler, bibliotek, och ett av de tre våningsplanen ägnas till världens viner. Att just ett sådant museum finns i Bordeaux är både självklart och litet konstigt. Om man får generalisera så tror ju de flesta fransmän att "endast Frankrike goda viner har" och detta jätteprojekt ägnas hela världens viner. Här finns alltså en chans för dem att vidga sina vyer. Men en stor del av museet ägnas även de franska vinerna - de har ju trots allt en framskjuten placering i vinvärlden.
Det vi först möts av är inspelade intervjuer med 5-6 vinodlare från varje större vinodlingsområde i alla världsdelar. Man klickar på skärmen vem man vill lyssna och se på och får veta mer om deras filosofi och förutsättningar för att tillverka bra vin just där. Vi som inte varit i Australien och Nya Zeeland lyssnade och tittade litet extra framför dessa skärmar.
Därefter en del som handlade om druvan och alla olika druvor. Allt mycket interaktivt, klicka och läs eller klicka och titta. Jättekul och intressant.
Sedan kommer man till en stor del som ägnas till information om och teori vid avsmakning av viner. Snyggt gjort men mer för icke invigda och nybörjare. Vi njuter istället av estetiken!
Fast vid doftbanken fastnar vi rejält, dels för det är så snyggt och roligt gjort men också för att det finns många tillfällen att testa sig själv. Att fotografera dessa stationer var ganska knepigt, hoppas ni ser ändå. Under en glashuv finns det som doftar, man klämmer på en "gummituta" och vips så kommer doften ur en tratt.
Här ska det dofta blandade cistrusfruker
Här har man vässat några blyertspennor
Här är det dels konserverad ananas samt smör i form av engelska shortbreads
Hur var nu skillnaden mellan mörkt rubinrött och tegelrött? Här finns facit!
Vi ser en rolig animerad film där många kändisar möter varandra i en scen som påminner om Nattvarden. Här möts Alfred Hitchcock, Napoléon, Tsar Nicolas II, Ludvig XIV, Winston Churchill. Voltaire,Mozart och några till och de pratar om olika viner.
                                      
Ytterligare en animerad 3D-film visar hur vinet kom från Grekland till resten av världen - mycket kul gjort, man sitter som ombord på en båt och vågorna sköljer över en men man ska inte ha anlag för sjösjuka ;).

Detta är riktigt läckert; på en bildskärm visas kajerna i Bordeaux, varifrån det har skeppats ut så mycket vin genom åren. För att få veta mer så väljer man av en de tolv stora figurerna i trä, som stora schackpjäser, där klädsel och frisyr visar från vilken tid vederbörande kommer. Man ställer den på ett knappfritt tangentbord och - visp så visas på skärmen hur det såg ut i Bordeaux på den tiden. Det finns säkert 12 olika tidsepoker och man kan gå runt 360 grader och också kolla in omgivningen precis som vi gör på google maps. Imponerande!
På ett ställe finns flera visuella bord uppdukade och med verkliga stolar som man kan sätta sig på som en middagsgäst. Vid en av stolarna vid varje bord finns en stor bildskärm och där pratar olika kockar och sommelierer om  fransk bords- och dryckeskultur genom tiderna. Man känner sig som en gäst och på bordet projicerades just det som kocken eller sommelieren pratade om.


Besöket avslutas med att man på "topfloor" får prova något av de olika viner som de har från världens alla hörn. Sammtidigt njuter man av den fantastiska utsikten (fastnade dock inte på något foto) och takdekorationen som består av tusentals tomma vinflaskor.

Det var ett mycket trevligt besök, vi var där nästan 3 timmar och hade kunnat stanna längre. Men resten av staden Bordeaux hägrade. Om det kan man läsa i ett kommande inlägg.




25 juli 2016

Fête du cru i St Chinian

Häromhelgen var det dags för den årliga vinfestivalen i St Chinian igen. Massor av folk, över 30 grader i skuggan, marknaden verkar större än någonsin. En allé fylld med vinodlare för provsmakningar, en allé för de traditionella matleverantörerna, kött, ost, grönsaker, ost, paella, grillade kycklingar mm mm och en allé för de som säljer kläder, väskor, böcker, hemtextil, leksaker mm mm.
Just denna söndag är det såklart vinfestivalen som är viktigast. Man köper sitt vinglas för en billig peng och går sedan runt till de olika stånden och lyssnar på vad odlarna har att berätta, Man får en smutt i sitt glas och kan fundera på om man vill fara hem till denna odlare för att handla vin eller kanske att nästa stånd kanske kan bjuda på ett bättre vin. Vårt systembolag lagrar ju på sätt och vis de viner man kan köpa hos dem (vi ju köpa ett vin som är 10 år gammalt om vi vill). Här nere säljer vinodlaren sin senaste skörd/årgång och det är upp till köparen att lagra. Så många fransmän far ju runt och köper vin litet här och där för att lägga i sin källare (eller garderob). De flesta utställarna är oberoende vinodlare med oftast familjeägda vingårdar.

Bilden lånad från St Chinians hemsida.
På dessa sydfranska marknader ser man ofta dessa spröda flarn som heter les Oreilletts. De verkar vara gjorda på filodeg och är friterade och söta.
I ett av vinstånden finns ganska fin keramik. Här nere är den mesta keramiken av tradition väldigt färgglad i knalliga röda, gula och gröna färger.
Ost går alltid hem på en marknad.  Särskilt om den är gjort på getmjölk. Här finns en mängd olika sorter och med olika åldrar, en vecka, två veckor etc. Ju äldre ost ju torrare och mer smakrik.
Här har någon gått hem..... Eller i alla fall tagit en behövlig paus från spelandet!
Denna vinmarknad är sig ganska lik från år till år men den är alltid trevlig. Det är nästan alltid varmt och alltid många besökare - men man går i sin långsamma takt och njuter av mångfalden och av att det med jämna mellanrum sprutas sval vattenånga över besökarna. 


22 juli 2016

Tour de France

Cykelloppet Tour de France körde i år genom en av våra grannbyar. Trevligt nog så passade en av svenskfamiljerna i byn på och bjöd vänner och bekanta in till en vätskekontroll vid deras garage. Loppet skulle passera på gatan precis utanför och bättre första parkett kan man inte tänka sig. I väntan på både sponsortåg och cyklister fick vi alla en trevlig mingelstund.
Sponsorernas jippotåg beräknades komma cirka två timmar före cyklisterna. Många av dem är riktigt roliga och alla kastar ut "giv'aways" till folket längs med vägkanterna. Har man tur så kan man ha glädje av småsakerna men mycket av det är av blandad kvalitet... Men kul ändå ;) Här ett smakprov på några av sponsorernas fordon.





Så var det dags för cyklisterna, först ligger de två som brutit sig ur klungan....

Sedan kom resten men det blev inte filmat. De passerade på 20 sekunder och sedan var det slut.... Folkfest i finväder med både gamla och nya vänner - härligt evenemang som tål att upprepas!



15 juli 2016

Vin, chili och körsbär.

Vi planerar för en veckolång tur med bilen. Vissa ställen som ska besökas har vi aldrig besökt tidigare, andra ställen vill vi återvända till. Som till Franska Baskien - vilket är en absolut favorit! Det tar tid att bila där, vägarna är smala och kringelikrokiga och de går också både uppför och utför, jättekul! Och det är mycket vackert. För några år sedan besökte vi området på väg till Bilbao läs om det här. Nu ska vi bo i annan by på väg mot Bordeaux som är huvudmålet med denna tripp.
Första natten stannar vi i vinområdet Jurancon, precis söder om Pau. Här har vi inte varit tidigare. Vi vill besöka Bernadottemuseet, men inser på vägen till Pau att det ju är måndag i morgon och då är alla franska museer stängda. Men vi tröstar oss med att museet finns kvar till nästa gång vi kommer hit. Vårt boende är bokat på ett Chambres d'Hôtes (dvs B&B på franska) i Jurancon. Vi tycker inte vi är så bra på franska att vi vill äta middag och frukost med värdparet och brukar därför aldrig välja denna typ av boende. Men denna bokning gjorde vi på Booking.com och där framgick det att engelska skulle gå bra. Vi blir väl emottagna och där är ytterligare två gäster - ett par från Colombia. De känner värdfolket sedan tidigare. Både värdinnan och mannen från Colombia är piloter som träffats på utbildningar i Frankrike. Vi pratar alla det internationella språket engelskspanskfransksvenska med litet teckenspråk inemellan.... Det går faktiskt riktigt bra, mycket tack vare att de bägge piloterna talar hyfsad engelska. Vi ser en fotbollsmatch i EM tillsammans (Frankrike - Island) och värdinnan kan alla franska fotbollsspelarna och refererar lika bra som på TV. Vi vill ju heja på Island men får dölja det och tjoa varje gång Griezmann gör mål. 
Chambres d'hotes Coteaux Sud är verkligen ett fantastiskt ställe.
Från vår balkong har vi 180 graders utsikt över Pyreneerna.
På morgonen sticker vi till Madiran, ett av AOP-områdena i Sydväst som vinområdet heter mellan Toulouse, Atlanten, Bordeaux och Albi... ungefär.... Det är säkert 15 helt olika vinområden som har samlats under ett namn. I Madiran besöker vi Maison du Vin och där träffar vi en man som säjer att vi bara måste åka till Château Aydie, vilket vi alltså också gör. Vi lämnar sedan området med fyra olika röda Madiran på Tannatdruvan och ett vitt torrt.

Sedan bär det av till Jurancan där det också finns ett Maison du Vin och där köper vi ett par vita söta sorter. I hela området växer det fantastiska hortensior,i de klassiska färgerna men också i blekrosa och babyblå. Jag bara måste försöka hitta några till trädgården där hemma.....
Sedan gasen i botten diagonalt bort mot Biarritzhållet. Upp i bergen och mot Aïnhoa, utsedd till en av Frankrikes vackraste byar. Som i många byar i franska Baskien är husen här rödvita korsvirkeshus och många av dem är från 1600 och 1700-talet. I Aïnhoa bor vi på ett sött hotell med fin pool. Tyvärr är det rena skyfallet med åska när vi kommer fram så man hinner inte ens räkna till tre innan nästa blixt lyser upp tillvaron - så vi varken badar eller promenerar som tanken var.

På morgonen har det slutat regna med vädret är väldigt gråfuktigt och bara 15 grader. Vi förstår varför här är så grönt och vackert!
Hotellet IRL och deras nyckeltavla - väldigt sött!
Poolen lovar gott men det får bli en annan gång.
Här är några av de typiska husen, mycket välhållna trots sin ålder. På flera av dem står årtal som vittnar om att de är flera hundra år gamla.

Grannbyn heter Espelette - och det kan ju inte chilifreakar som vi missa. Här odlas chili som vi odlar ärtor och efter skörden så hängs de upp på husväggarna för att torka. Jag förundras över hur tätt dessa plantor växer, men det är såklart skillnad. Mina odlas ju i kruka med en begränsad mängd jord, här kan rötterna gå neråt hur långt som helst.

ser ni den lilla gröna chilin till höger?
Man odlar inte bara chili, här växer också körsbär överallt. Tyvärr är de flesta plockade av träden nu i juli men man kan köpa kakor och pajer och marmelader som är gjorda på ceries. Eller ha tur och bo på ett hotell som vet att servera de sista kvarvarande till frukosten. Härligt!



03 juli 2016

Ny takterrass, fast gammal

När man har ett hus som har flera hundra år på nacken så händer det både ditten och datten. I vårt hus är den svaga länken takterrassen. Läs om det här Men efter flera år av velande så bestämde vi oss i vintras att vi bör göra om terrassen. Det vill säga, den ska få en riktig fuktspärr, något vi befarat inte har funnit sedan vi köpte lilla huset i C för 15 somrar sedan och då reparerade terrassen. Sagt och gjort, vår favoritbyggare kontaktades och jobbet skulle göras i april. Sedan har ju den franska våren varit blötare än normalt och F har skjutit upp och skjutit fram - och haft laga förfall för att inte ens börja... Vi har haft hjärtat i halsgropen, absolut deadline för renoveringen var satt till veckan före midsommar - sedan kommer invasionen av barn och småtroll...
När vi nu kommer ner så har F jobbat hårt de två senaste veckorna och också tagit in extra folk. Det sista gjordes nog samma dag. Gissa om känslan var fin när vi knatade uppför alla våra trappor till fjärde planet för att kolla in läget och DÄR är en helt ny terrass. Snyggt klinker (!) - vi valde det så tidigt i höstas att vi båda glömt hur det egentligen såg ut. Fint utekök, större än det tidigare och fler praktiska detaljer. Allt helt till belåtenhet. Men allt byggdamm kan göra en tokig, en hel dags dammsug och vattentork och sedan en dags plock. Nu får det minsann dröja till nästa renovering.
När F själv kom förbi härom dagen så ville han berätta att det faktiskt fanns fukt i form av kondens UNDER den gamla fuktspärren ner mot andra våningens innertak. Precis det vi befarade. Så det känns väldigt skönt att vi tog det säkra före det osäkra och kostade på detta. Nu ligger där fem lager av fuktspärr av olika sorter. Svårt att förstå exakt vad de olika innebär - men ett lager är till för att motverka ev sprickor när det gamla huset vill ruska litet på sig. Ett annat lager är förlängt upp mot terrassväggarna en bit och håller ute det regn som rinner längs med terrassväggen ner mot sockeln. Utkastarna genom terrassmuren (som är 4 dm tjock) är nu klädda på insidan med aluminiumrör. Ja allt verkar verkligen gediget gjort eller som F själv sa "så här skulle jag ha gjort om det varit min egen terrass". Bättre kan det inte bli.
Vår insats blir nu att måla murväggen och pynta, det senare har vi redan börjat med ;).






Kyrkgubben håller sitt vakande öga över oss.
Vårt stora matbord är under oljebehandling så bilden på matplatsen kommer vid något annat tillfälle. Nu ska här njutas!!