tisdag 17 juli 2018

Fransk sommar - stort som smått

Oj, oj vad tiden går fort, bloggaren har knappast hunnit sitta ner och än mindre framför en dator med uppkoppling.

I midsommarveckan lämnade vi ett fantastiskt Sommarsverige med sol och sol och inget regn. Hur kan man lämna det undrar kanske någon... Ja förra sommaren hade vi bestämt oss för att vara kvar i Sverige och njuta av den svenska sommaren. Pyttsan säger jag bara, då bjöds vi inte på en enda dag med sol eller värme och oftast så skurade det,
Inga bad i viken och frilandstomaterna som den sommaren odlades i stor skala (eftersom vi skulle vara hemma) blev det aldrig något med. De behöver också sol och värme.... 

Näe, detta år skulle vi njuta av det franska klimatet och i kalendern för lilla huset i C bokades in tid både för oss och de två sönerna med familjer.

Först ut till det lilla huset i C var undertecknad och mannen i mitt liv. Vi kom dagen före midsommarafton. Traditionsenligt hade vi faktiskt med oss litet sill och egenodlad potatis som vi njöt av dagen därpå med den yngste sonen och hans familj som landade till lunch.
Sedan följde två veckor av intensivt strandliv. Strandliv vid havet, strandliv på flera ställen längs med floden och även vid en pool ganska nära oss hos kära vänner. Inte en dag under 30 plusgrader, inte ett moln så långt ögat såg och sena middagar i det sammetsmjuka mörkret på takterrassen. Som på beställning. Märkligt nog var det lika fint i Svedala, vilket gläder en, fast inte lika mycket när man tänker på allt som odlas, både i den egna trädgården och på de skånska fälten och som skulle behöva litet vatten.

Vattenlivet vid Medelhavet gjorde att A som är 5 år lärde sig att hantera djupt vatten utan sina puffar och E på 3,5 år hängde orädd med ut på det djupa och i de ganska stora vågorna - dock med puffar. Det är en stark sol här och tre parasoller skyddar oss vuxna som sitter still men är man förskolebarn så vill man inte sitta still. Då är det solkräm med skyddsfaktor 50 och dessutom solskyddande hattar, badtröjor och badbyxor som gäller. Då kan man springa och sparka boll och gräva stora gropar utan att solen bränner. Picknicklunch och mellis på stranden och extramellis i bilen på väg hem - dessa barn somnade väldigt ovaggade dessa intensiva dagar.



Två av dagarna fick vi förmånen att själva rå om de små liven medan föräldrarna tog en liten tur söderöver till Banyuls. Vi funderade litet på hur det skulle bli att passa dem i en miljö där de inte är så hemtama - men det var såklart bara roligt och okomplicerat. Roligast var besöken på Chez Amis där vi kunde härja fritt i poolen tillsammans med "flamingosarna"
Men allt har ett slut och dessa två veckor gick fortare än vanligt och nu dröjer det nästan två månader till dess vi träffar A och E igen.
- Nästa gång vi ses blir i ett annat land än Frankrike sa A till farmor.
- Ja, sa hans farmor, då ses vi i Danmark.
- Neeej farmor, sa A, vi ska ju till Legoland!
- Ja just så är det, sa farmor.

Som tur var fanns det ingen tid att sitta ner och böla.... utan på det igen, tvätta lakan och handdukar, handla och städa - för två dagar senare var det dags för besök av äldste sonen och hans familj. Deras tre barn J, F och Ph  är äldre, 12, 9 och 8 år, och de har varit här nästan varje sommar i sina liv. De har koll på vad den långa bilresan innebär och hur allt fungerar här nere. Den äldsta killen har börjat med franska i skolan och tränar glatt på att beställa på restaurang och öva artighetsfraser på oss andra. Bra! I detta land är det extra viktigt att man är artig och fransmännen har världens mest väluppfostrade barn vi sett. Roligt när ens egna ätteläggar visar att de har tagit lärdom av allt tjat.

Den äldre generationen (dvs mannen i mitt liv och undertecknad) drog iväg en liten vecka till Pyreneérna (skriver om den turen i ett annat inlägg) för att trebarnsfamiljen tillsammans skulle gå ner i varv och verkligen känna att de hade semester.

Tyvärr gjorde både ett tidskrävande jobb och ett inbrott i bilen att några av de förväntande lugna dagarna tvärtom blev stressiga och irriterande. Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Bilen är fransk så reparationen löste sig och det stulna går att köpa igen. Men tiden..... den dyrbara tiden .... Men de är duktiga på att ta tillvara på tiden och använda den rätt. Sova kan man göra någon annan gång.

Killarna är alla vattendjur, det snorklas, det åks surfboard och det paddlas. I havet och i floden. Jag tror floden vinner som favoritplats om de får välja, de små vattenfallen som byggts fram runt badplatsen i Roquebrun är ett eldorado för aktiva ungar.

Nu är fotbolls-VM avslutat, vi har med glädje följt alla Sveriges matcher och ganska många av de andra ländernas. Finalen såg vi på byns bar tillsammans med lokalbefolkningen, fast där var också ganska många engelsmän. Det har varit ett folknöje och fotboll på denna nivå tycker jag är roligt att titta på.
Vi har njutit av fotbollen både i svala köket och i terrassens sammetsmörker.

Nu har vi en liten vecka kvar tillsammans, vi planerar stranddagar, restaurangbesök och vad som ska göras den där dagen när meteorologen hotat med regn (!). Nå, den kanske inte kommer... 
Sedan ska den familjen också åka hem. Då blir det så himla tyst i lilla huset i C. Så in i norden tyst, visserligen också lugnt och så småningom återgår man till vardagslivet och det är också skönt.

Snart ska vi ju ses alla igen, i ett annat land, Legoland!