Weekend i Lyon

Lyon - känd för sina berömda kockar. 
Lyon - här bodde en gång en dam vars svenska dotterdotter vi lärde känna. 
Lyon - staden vi alltid kör en vid sväng runt om på grund av köerna i den centralt belägna tunneln.
Ja ungefär så här mycket visste vi om Lyon. Nu är det skillnad! Nu har vi tillbringat en helg mitt i staden tillsammans med vännerna S och J. De har haft anledning att under några år resa hit flera gånger om året - kan man få bättre guider?
Vi startar resan med att bestämma oss för att undvika autorouten genom Rhônedalen och istället åka den mindre trafikerade (och något längre) vägen över Millau och bron över floden Tarn och dess dalgång. Bron var världens högsta bro när den byggdes 2004, nu finns en högre bro i Kina. Utsikten är i alla fall enastående en vacker dag som denna.

På något mindre vägar flyttar vi oss sedan mot nordöst mot St Etiénne tillsammans med vykortsvyer över mjuka berg och kullar och gröna dalar och emellanåt hedmark avbetade av får och getter. Vackert och pastoralt. Departementet Losère är det minst befolkade i Frankrike och det är inte svårt att förstå när man bilar här.

Väl framme i Lyon så checkar vi in på ett mycket centralt beläget Campanile. Hotellet är under renovering (det behövs) men det är rent och ligger på bästa tänkbara läge för oss turister - ett litet stenkast från station och parkeringshus och ett litet längre stenkast till turistbyrå, affärsgator och restaurangkvarter. Det kan inte bli bättre! 

Middagen intas på La Traboulerie, ett favoritställe förstår vi av vännerna. Det var ett bra val! Huvudrätten är olika sorters fint kött som man steker själv på heta stenar och till detta serveras pomme Dauphine och ett par kalla såser. Maten är mycket god och okomplicerad, stället är riktigt litet och har bara två-tre bord utomhus, personalen skämtar med oss och är flinka. Menyn som började med en valfri sallad och avslutas med en hemlagad (*) dessert kostar bara 20 euro - verkligen ett fyndställe.

 (*) Detta är mycket viktigt i Frankrike nu för tiden - på menyn ska framgå att allt är lagat på plats och att man inte använder några halvfabrikat.

                                            

Lyon domineras av två kullar, Fourvière och La Croix-Rousse och de två floderna Rhône och Saône. Mellan floderna finns den mest centrala stadsdelen, kallas Presqu'il och som förbinds med de andra stadsdelarna med 28 broar. Nedströms om staden flyter Saône in i Rhône som sedan fortsätter sin väg mot Medelhavet.                                                                                                                                                                  

På kullen Fourvière grundlade romarna 43 f. kr Lugdunum, de tre galliska provinsernas huvudstad. På 1600-talet blev Lyon Europas centrum för sidenindustri och sidenhandel och i mitten av 1700-talet fanns här mer än 14.000 sidenvävstolar och ungefär en tredjedel av befolkningen levde på sidentillverkningen. 

Vi börjar lördagen med att ta oss till saluhallen i Lyon. En fantastisk värld - mer om den i ett annat inlägg. Därefter hoppar vi på en sightseeingbuss som tar oss genom de gamla kvarteren, över Saône, upp på kullen Fourvière (under vilken biltunneln går) och passerar stadens stora kyrka, i folkmun kallad "en elefant på rygg". När man ser alla fyra tornen så förstår man liknelsen med elefantens ben.

Tillbaka genom sidenhandlarkvarteren där vi kliver av bussen och klättrar uppför backarna till fots upp till La Croix-Rousse där vi vill se de berömda väggmålningarna, mer om dem i ett annat inlägg. På vår väg uppför får vi sällskap av en annan elefant...          

Från toppen av La Croix-Rousse vandrar vi sedan sakta nerför de mycket branta gatorna med genuin bebyggelse och små annorlunda affärer. Längs vår väg ser vi några av de berömda traboules. De var smala gångar mellan hus, eller som en gång genom hus från en gata till en annan gata, eller som trappor från en gata till en annan gata i kvarteret nedanför eller som underjordiska gångar. Dessa byggdes för att man skyddat för dåligt väder skulle kunna transportera sidentyger och kläder ner till floden där tygerna skeppades vidare ut i Europa.  

Moderna stadsdelar på andra sidan Rhône och äldre hus på Presqu'il

Väl nere på platt mark igen kommer vi till fina gatan och alla shoppingkvarteren. Det är förvånansvärt få klädkedjor, vilket är trevligt - de ser ju i alla fall likadana ut överallt. Även om vi mest ägnar oss åt fönstershopping är det roligt att få botanisera bland ett mer blandat utbud av affärer. På ett av de större torgen, där vi tar oss en svalkande dryck, tycker vi att det samlas fler och fler människor i klungor på ett ganska omotiverat sätt. Mannen i mitt liv knäcker nöten - här ska snart börjas en flash mob! Mycket riktigt, på en given signal börjar större delen av människorna på torget att dansa! Och när dansen är slut efter 5-6 minuter så går alla därifrån och torget ser ut som vanligt igen - väldigt häftigt och kul att ha fått uppleva.

Kvällens middag intogs på en klassisk Bouchon-restaurang Le Merciers. Bouchon är ett namn sedan sidenarbetarnas tid men idag är det en klassificering där det ingår ett 20-tal restauranger med tonvikt på gemytlighet och klassiska rätter - inte haute cuisine. 

storstadsparkering...?

En av restauranggatorna efter midnatt