Mosaikgolv från förr....

På våra bilresor försöker vi alltid stanna om vi passerar någon romersk utgrävning eller bara "fyrkantiga stenar i en hög". Det gör man rätt ofta när man bilar genom Europa - romarriket var stort och sträckte sig genom många av Europas nuvarande stater. 

I England har vi besökt Hadrianus mur, som är byggd tvärs över ön, och både London och York var viktiga administrativa centrum. Britannia var romarnas namn på ön. 

I Tyskland gick romarrikets gräns ända upp till Nordsjön  men det finns inte så mycket utgrävt - i alla fall så har vi inte stött på något. I södra Tyskland grundades Trier av kejsar Augustus och där finns det många sevärda romerska minnesmärken bevarande, inte minst den imponerande triumfbågen Porta Nigra. 

I Italien snavar man bokstavligen över romarlämningar vart man än går och i Frankrike finns det också ganska många. I vår del av Frankrike hittar man flera försvarsanläggningar längs den romerska vägen Via Domitia. Exempel på detta är det välbevarade och mycket sevärda Glanum i Provence och det litet mindre kända, men också sevärda,  L'Oppidum d'Ensérune mellan Narbonne och Beziers. 

Mellan Sète och Marseillan finns också Villa Loupian, en romersk villa med utsikt över Etang de Thau. Vi har passerat skylten till denna plats ett flertal gånger och nu äntligen bestämt oss för att besöka den. Utgrävningarna på ett tre hektar stort område visar resterna av en romersk villa. Ursprungligen var detta en ganska blygsam gård men under tidiga romerska imperiet byggdes här en villa med varma källor. Man ägnade sig huvudsakligen åt vinodling, man har hittat rester av magasin som rymde 1500 hl vin. Man hade också en liten hamn i Etang de Thau samt tillverkning av amforor för att transportera sitt vin. Under femte århundradet byggdes gården om till en stor villa och de tretton rummen på markplanet dekorerades med flerfärgade mosaiker.

Här en modell av villan och hur man lagrade sitt vin i halvt nedgrävda lerkrus.

Man "vet" att mosaikarbetena gjordes av två arbetslag, från Syrien och från Akvitanien. Mosaikmönstren och teknikerna representerar två helt olika konststilar och kombinationen av dessa har inte hittats någon annanstans. Kanske att ägaren till huset hade extra stora krav på skönhetsintryck... Kostnaderna för mosaikerna var omfattande, de representerade halva byggkostnaden för hela anläggningen.

Många av golvmönstren påminner om vackra mattor.

På dessa två detaljer fascineras jag av de tredimensionella mönstren, det översta som en mur sedd ovanifrån och på den undre bilden som en slinga av ett blankt sidenband.

Detta var ett mottagningsrum där viktiga beslut rörande gården och dess arbetare fattades och nedtecknades.

De varma baden finns i ett annat hus och med en sinnrik konstruktion för hur vattnet skulle värmas. Mosaikgolv här också förstås...