Languedocs blomstertid nu kommer.. och går

(uppdaterad med fler foton)
Nu är snart vårt korta besök i lilla huset i C slut.... Dagarna bara rusar iväg och vi hinner bara en del av vad som planerats. Tre syften fanns med denna resa, inspektera de senaste renoveringarna, ta med min mamma som inte varit här nere på fyra år samt att sommarpreppa inför nästa besök. 

Alla renoveringarna var precis så bra i verkliga livet som de foton vi tidigare fått oss tillsända, se Renoveringar i gammalt franskt hus. Tillsammans med mamma har vi varit turister i närområdet, besökt marknaden i St Chinian med picknicklunch efteråt, besökt Marseillan för lunch i hamnen och guidad tur på Noilly Prat, köpt blommor på det lokala trädgårdsmästeriet, ätit middag på byns restaurang, gjort sightseeing i några av de närbelägna byarna, njutit av skaldjurslunch med havet som närmaste granne, gjort fler inköp - denna gång av sänglampor, ätit middag hos våra trevliga engelska grannar K och T samt fått flera tillfällen att prata med svenskarna i byn, denna vecka har många av oss varit på plats. I morgon ska vi till Canal du Midi, njuta av båtarna samtidigt som vi intar en förhoppningsvis mycket god lunch och på fredag startar vi hemfärden! 

En dag fick vi besök av en vitrockad man som med olika instrument och behållare tog kvalitetsprover på vårt dricksvatten - själva tillvägagångssättet kändes betryggande. Inget alarmerande signalerades och byns samlade resultat kommer att som vanligt stå att läsa på räkningen från vattenverket.  

När man gillar naturens växlingar med årstider men inte som bofasta kan följa dem regelbundet, så kan jag bara fascinerat konstatera hur olika naturen ser ut med bara någon veckas skillnad hit eller dit. 

Vi har inte tidigare varit här i Languedoc denna första vecka i juni. Nu blommar ängarna så vi skulle kunna klä midsommarstången - överallt där det inte växer vin förstås. Jag har plockat en liten bukett av allt det vackra, här johannesört, malva, blåklocka, vädd, allium, vallmo och ytterligare fyra sorter som jag inte har lyckats artbestämma.

På ängarna, i dikena och faktiskt även runt vingårdarna finns nu vita cistrosor, lilarosa tistlar, blåluden gurkört och dillgrön fänkål tillsammans med svajigt rågblont gräs och precis ovanför allt detta - som en matta - ljudet av tusen surrande bin. I träden och i buskagen sjunger sydnäktergalen samt massor av andra skönsångare, för mig tyvärr okända. På flera ställen hittar jag orkidéer (som vi sett i slutet av april tidigare år...) och kaprifol som liknar de vilda i Bohuslän.

Jag vet att det ska finnas mogna fikon... men jag hittar bara gröna och hårda...

en jasmin bland stenar och taggtråd 

här hukar sig en liten nyponros i skuggan av trädet

Paradiset känns väldigt nära....och också avlägset. Hur ska man hitta denna vecka nästa år? Jag vet ju att våren varit ovanligt sen, kall och blöt - är denna fantastiska blomning egentligen en typisk majföreteelse eller kanske rentav hör till april? Hur länge finns denna blomstring nu när vi är en bit in i juni, regnen har upphört och solen strålar obarmhärtigt. Det gäller att ta tillvara på ögonblicken, att vara här och njuta nu.....