Tre Kronor

Det är inte hockeylaget jag ska skriva om. Nej, detta handlar om vårt senaste besök i huvudstaden. Med både nya och gamla inslag, inte minst för oss som inte varit bofasta där sedan 1980. Den första nymodigheten är att vi båtpendlade in till city. Från Ormingelandet till Gamla Sta'n. Med båt. Betalar med SL-biljett. Hur häftigt som helst! Vackert, avkopplande och man får nästan lust att bosätta sig i skärgården.... nåja i alla fall en dag som denna.

Vårt mål är Stockholms slott. Mannen i mitt liv har aldrig varit där, jag vill besöka utställningen med brudklänningarna och båda vill besöka den del av slottet som inte fanns att besöka när jag var här senast - för typ 30 år sedan. Jag tänker på de underjordiska delarna av slottet och som faktiskt klarade sig när det gamla slottet Tre Kronor brann 1697.

Sedan drygt 15 år tillbaka finns ett museum i den del av källaren som vätter mot Strömmen. Den tjocka muren av stora gråstenar är från 1200-talet då Magnus Ladulås och hans son Birger Jarl lade grunden till det ursprungliga slottet Tre Kronor.

I bakgrunden ses den ursprungliga norra muren

Tegel från 1500-talet

De olika utrymmena förbinds med tegelvalv från Gustav Vasas tid - snacka om historiens vingslag... Här kan man se på små detaljerade modeller hur slottet har vuxit fram genom århundraden till den dag då det brann. Här finns uppbyggda miljöer och trevliga texter som berättar om livet downstairs. Här finns också den enda möbel som räddades vid branden, en sekretär som tillhört Hedvig Eleonora.

Slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y hade börjat renovera det gamla slottet och startat med att förstärka den norra muren. Ovanpå denna byggde han den första delen av det nya slottet. Innan branden hade han haft svårt att verkställa sina idéer på ett modernt slott med tanke på det virrvarr av olika byggnader som det gamla slottet bestod av. Men efter branden, som den nya delen klarade helt oskadd, var det lättare att fortsätta och den nya delen blev alltså den första "tegelstenen" i tillkomsten av det nya slottet. Vi känner ju igen fasaden.

Jag har lånat bilden från kungahuset.se. Visst är den rolig?

Är man det minsta lilla historieintresserad så är denna del av Slottet ett fantastiskt ställe att besöka. Men eftersom mannen i mitt liv aldrig hade besök Paradvåningarna så travar vi därefter upp ett par trappor och får tillträde till konseljsalen, Karl XI:s Galleri, Vita havet samt de sov- och vardagsrum där de gästande statsöverhuvudena erbjuds att bo, senast var det Chiles president som bodde här.

Konsejlsalen

Karl XI:s Galleri, en kopia av Spegelsalen i Versailles

Här uppdukat till kalas i Karl XI:S Galleri

Vita Havet, här har många dansat genom åren.

Vilket fantastiskt golv, intarsia som vore det en möbel

I några av rummen finns en del konstskatter i form av vackert gammalt glas från Kungsholmens Glasfabrik, pampiga silverpjäser och en monter med Meissenporslin. Jag är inte alls förtjust i porslinsfigurer eller starkt dekorerat porslin överhuvudtaget, men detta är så unikt och läckert att jag skulle kunna tänka mig en (bara en) liten grej som kanske ett fat med körsbär och smultron eller en såskopp med mandelblom på utsidan...

Så var det dags för brudklänningarna. Utställningen är i Rikssalen - vilket vackert rum - ljust, pampigt och "lagom" dekorerat. Man får inte bara se brudklänningarna utan också de klänningar, kanske litet mer bekväma, som brudarna har bytt om till på kvällen samt brudnäbbarnas kläder. 

Silvias klänning av Dior är i mitt tycke ingen hit "på galgen" den behöver fyllas upp av en färgstark ägare. Vackrast är Victorias brudklänning, vilket skimmer och vilken tyngd i tyget. Läckert! 

Roligast och riktigt maffig är Madeleines kvällsklänning med pärlliv, en "gammal blåsa" som hennes mamma har haft vid en tidigare Nobelmiddag. Återbruk är bra!!

Sedan blev det en kort titt i Skattkammaren för att se riksregalierna och alla de kronor som använts vid kröningar genom historien. Dörren vi gick genom är den tjockaste valvsdörr jag sett men damerna bakom disken var så fullt upptagna med att prata med varandra så vad som helst hade kunnat passera genom den dörren.
En reflektion på säkerhetstänk - detta med att besöka sevärdheter i Europa gjordes av ett engelskt par som bor i vår lilla franska by. De berättade glatt i somras att de hade aldrig varit i Stockholm och nu skulle flyga med Ryan Air och besöka Stockholm under en hel vecka. När vi åter träffades till hösten var inte deras allra första reflektion att "Stockholm är så vackert med allt vatten" "vänliga människor" och "vilken ren stad"  utan "varför har ni så dålig säkerhetkontroll vid era sevärdheter. Inte en enda gång behövde vi visa upp vår ryggsäck eller handväska. Men vi gissar att ni har kameraövervakning på alla offentliga platser och där det samlas folk istället." När jag förklarade att vi inte alls har kameror på gator och torg eftersom våra politiker tycker att det är integritetskränkande så bara tittade de på oss och ruskade på huvudet. "Hur kan ni inte ha övervakning... det är helt obegripligt. I London kan man inte komma in någonstans utan att bli kontrollerad. Övervakning med kamera finns i princip överallt, men så hittar vi brottslingarna också"
Jag vet ju att man är väldigt noga med kontroller i Frankrike, när vi var i Bordeaux i somras och skulle gå på ett vinmuseum så möttes vi utanför byggnaden av två säkerhetsvakter som bad mig öppna min handväska. Där hade jag en liten necessär och de bad mig att öppna den också. Det var inte någon stickprovskontroll utan de tittade i allas väskor och påsar. Det står även vakter utanför varuhusen och som kontrollerar vad man har i sina väskor. Jag tycker det känns tryggt, kanske en falsk trygghet men föredrar det ändå. För att komma in på Stockholms Slott och kunna gå där fritt mellan olika våningar och rum krävs bara en entrébiljett. Likaså vid Vasamuseet, Abbamuseet och Naturhistoriska Riksmuseet vet jag av egen erfarenhet men jag tror att det gäller alla sevärdheter i Sverige. Undrar om vi är naiva...