Nu är vi sparrisodlare

I flera år har vi varje vår sagt att det vore kanske kul att odla egen sparris. Varje vår har vi också sagt att vi inte riktigt vet var vi ska hitta ett bra ställe och att det tar i alla fall ett par år innan man kan skörda någon sparris.
Men detta år är ju inte som andra år och vi har i vår självvalda isolering fått massa tid över. Så nu har vi hittat en bra ställe för sparrisodling. Vilket i och för sig innebär att vi flyttar kökslandsgränsen en dryg meter utåt - på bekostnad av gräsmattan. Vilket inte alls gör något, det är roligare med egna grönsaker och bär än en gräsmatta...

Området ser inte så stort ut men det är en dryg meter brett och nästan 3 meter långt. Så när allt var grävt och klart kör vi till Vallakärra utanför Lund för inköp av plantor. Eller rötter snarare...

På Lundasparris har Ulf, ägaren, spärrat av ett område där man kan handla utomhus. 6 plantor/rötter per meter - hepp så var vi med 18 sparrisrotvirvlar i en påse och litet goda råd på vägen får vi också.

På hemvägen passar vi på att köra småvägar, det har inte blivit så mycket utflykter senaste veckorna. Nu börjar Skåne visa sig från sin allra bästa sida. Kaffekorg och en solig läig plats där vi först ser en räv och över det upplöjda fältet en glada på jakt. Gladan visar sig vara en röd glada (Milvus Milvus), en ganska färgstark fågel med tydliga vita markeringar på undersidan av vingarna och den är stor -  runt 70 cm lång och med ett vingspann på 170-180 cm. Imponerande!

Tack Wikipedia för bilden

Vi kan också glädja oss åt stora humlor som kretsar runt inne i en hög videbuske. Det känns betryggande.

Här ett bra exempel på skånsk landsbygd - ett rapsfält som om ett par dagar kommer att vara lysande gult och i fonden ses en pilallé.

Väl hemma lägger vi sparrisrötterna i litet vatten och sedan ska de placeras litet zickzack i den breda fåran.

Så här blir det före jord och vattning. Det ser mest ut som halmrester, men vi tror på detta. 

Nu får vi inte skörda några nästa år och bara några få året därpå. Under tiden vi väntar på den egna sparrisen får vi fara och handla sparris på någon av alla gårdsbutikerna här runt omkring. För visst hör sparris till våren, en lika fin primör som färskpotatisen. Vår potatis - två sorter - en tidig och en något senare kom i jorden för en vecka sedan. Nu kan vi bara vänta!