Fransk språkförbistring

Idag har jag läst litet på Midi Libre, dagstidningen i vårt franska område. När jag sökte på vår lilla by fick jag upp den stora nyheten att man skulle spela Belote, plats och tidpunkt var angivet på websidan.

Då kom jag att tänka på en dråplig situation som hände oss i C en sommar för två år sedan. I slutet av juli äger olika evenemang rum i byarna, så även i C. Här har man arrangerat byfest, orienteringsrally, "stadsvandring" och promenad i olika vingårdar. På byfesten detta året framgick att man dagen därpå skulle spela belote och att det var samling kl 10.00 utanför "la stade". Jag och H som, året innan, hade varit i franska Baskien och överraskats av detta roliga racketspel på torget utanför vårt hotell, sa till kära vännerna S och E, även de bybor,  att detta måste vi se! Så festligt att man spelar detta gamla racketspel även här i Hérault!

Dagen därpå, efter en snabbare frukost än normalt, gick vi iväg med kameror och ett glatt humör till "la stade" för att heja på "vårt" lag. När vi kom dit så fanns där en blandad grupp människor, väldigt blandad åldersmässigt... flera typ pensionärer..... Men vår borgmästare, en kraftig äldre herre, hade kortbyxor och pikétröja så här skulle det tydligen sportas! Någon ansvarig i gruppen kom fram och frågade om vi ville vara med och spela men vi skrattade och tackade nej och sa att detta var inget för oss. Nej, vi hade bara kommit för att titta på och ja, kanske fotografera också.... Heja på hemmalaget, sa vi aldrig, vad kan det heta?

Efter 10 minuter då flera hade försett sig med öl/vin från den ambulerande baren så frågade vi försiktigt när evenemanget skulle börja. Vi fick till svar att man väntade på fler. Aha - det andra laget såklart, så vi fortsatte att vänta. Och eftersom det inte fanns någon vägg att spela mot så skulle väl den också komma rullandes, precis som både baren och diskot till byfesten kvällen innan hade gjort. Efter ytterligare väntan kommer så en pytteliten bil (ingen ambulerande spelvägg här inte) och ut kliver 5 pensionärer (!) till.  Alla hälsar glatt på varandra, hämtar mer att dricka och sätter sig nu vid 4-5 snabbt uppfällda bord och börjar dela ut kort!

Va!?!?! Kortspel?? Vad hände med det roliga racketspelet? Visserligen hade vi den senaste stunden misstänkt att vi nog hade fått något om bakfoten; medelåldern var hög och racketspel i solen kändes inte riktigt optimalt och så var det den saknade väggen...

Vi dröp av, efter att ha sagt adjö, utan några större åthävor. Det var nog många, inklusive borgmästaren, som undrade över vår närvaro och vad det var vi egentligen skulle fotografera. Väl tillbaka i hemmet kunde jag googla fram dels kortspelet Belote och dels det baskiska racketspelet Pelote....

Vi har skrattat en del åt denna händelse, men visst är det litet trist att framstå som en idiot bara på grund av språkförbistring. Hade vi talat bättre franska hade vi kunnat förklara det dråpliga i missförståndet och förmodligen fått alla att skratta - men hade vi talat bättre franska hade detta antagligen aldrig inträffat. Äldste sonen P tröstade mig senare med att vi där och då utanför "la stade" förmodligen bara bekräftade den vanlige fransmannens bild av utlänningar.

För att spela Pelote, som på engelska kallas "open-air squash", krävs ett speciellt racket, en vägg, en boll och ett lag . För att spela Belote, ett av Frankrikes mest populära kortspel, krävs en kortlek och ett bord och tre kompisar. Kanske ska vi lära oss reglerna till nästa sommar?