Gascogne är lika med Armagnac, musketörer och god mat

(inlägget är flyttat hit från resebloggen)

Athos, Portos och Aramis - är de bekanta? De tre musketörerna från Gascogne? Omskrivna av den franska författaren Alexander Dumas. Även om det mesta i boken är påhittat så är inte allt fantasi. De tre musketörerna och d'Artagnan har funnits i verkligheten och alla kom de från Gasogne.

Musketörerna var Solkungen Ludvig XIV:s elitsoldater. Där var d'Artagnan näst högste befälhavare och blev känd för sitt stora mod under Solkungens fälttåg i Europa. Musketörstyrkans valspråk var En för alla, alla för en! Un pour tous, tous pour un!

Gascogne är en historisk provins i sydvästra Frankrike och namnet kommer från romarnas namn för Baskien. I departementet Le Gers, känt för sin vackra natur med den böljande terrängen och det fina ljuset finns den gamla biskopstaden Condom-en-Armagnac (ja, den heter faktiskt så). Utanför den stora gotiska katedralen Saint-Pierre står musketörerna och d'Artagnan staty.

Vårt huvudsakliga mål med denna franska utflykt är att uppleva drycken Armagnac, tillverkningen och provsmakningen. Armagnac är precis som Cognac en brandy gjord på druvor (jmf Calvados som är en brandy gjord på äpplen). Armagnac destilleras en gång men Cognac destilleras två gånger. Armagnac får som högst en alkoholhalt på 55 % medan Cognac kan landa på 72%. Vi vet inte mycket mer än detta om Armagnac och inte heller vilken tillverkare vi ska besöka. Men på turistbyrån finns en förteckning över vilka odlare som tar emot besök och då hittar vi Domaine du Péto litet nordväst om Condom. Vi knackar på och hustrun går glatt och hämtar mannen som lotsar oss till sin cave. Här, precis som i Cognac, är väggarna och taken svarta av den svamp som växer i den fuktiga och mörka miljö där man lagrar Armagnac.

Men i provningslokalen är det vitkalkade väggar dekorerade med olika diplom och vinster. Vi får prova 4 olika sorter, dvs Armagnac med fyra olika åldrar och det är helt klart ganska stor skillnad. Det finns ett klassificeringssystem som är baserat på ålder, Hors d'Age minst 10 år, Napoléon minst 6 år, VSOP minst 4 år och Blanche VS minst 1 år. Hos M Péto finns Armagnac lagrat i 25, 28 eller 30 år - imponerande och förhållandevis inte alls så dyrt som det eventuellt låter. En flaska av den äldsta årgången kostar runt 400 svenska pengar.

Paret Péto

Vi lämnar M och Madame Péto med litet olika flaskor i bagaget. Det var mycket trevliga som tog sig tid både med en guidning i caven, information om tillverkningen och de var väldigt aktiva vid provningen. Man känner verkligen att detta är något de verkligen brinner för. Vi fyra är väldigt nöjda och drar 7 km söderöver till den fortifierade lilla staden Larressingle. Där har vi bokat rum på ett auberge strax nedanför den gamla borgen.

Men först ska vi besöka den lilla byn. Den är helt omgiven av nästan helt intakta murar från 1200-talet, ursprungligen var detta en hemvist för biskoparna av Condom. Idag är det en av de mest besökta platserna i trakten. Det finns en port in genom muren, över en liten bro byggd över en nu torrlagd vallgrav.

Detta är den minsta befästningsstaden i Frankrike. Här finns en liten kyrka i romersk stil, ett litet slott och olika byggnader, nästan alla ligger med "ryggen" mot den kringgärdande muren. Slottet/borgen är mest i ruiner men kvar finns flera eldstäder och en donjon dvs det hösta tornet i byn. Här finns småbutiker och ett café men som bara är öppet under högsäsong. Vi är här i mitten av september, vilket passar oss bra. Man slipper horder av människor och får gå i sin egen takt. Denna by ligger på en av vägarna som leder till Santiago della Compostela så här kan nog vara rätt mycket folk periodvis.

Straxt nedanför byn finns ett område som är fyllt med medeltida vapen. Det ser ut som fienden belägrat sig här och planerar ett anfall. Nu för tiden tror jag att här leker besökande skolklasser, kanske att en och annan svensexa roar sig, kanske arbetsgrupper tränar sig i tillit och andra grupparbeten.

Kvällsutsikt mot borgen från vårt natthärbärge.

Auberge de Larressingle, 88 euro för ett dubbelrum med fransk frukost. Logis de France 

med två grytor och 3 spisar. Fantastisk gulligt utifrån, helt modernistiskt inuti och 

ganska ocharmigt... men allt runt omkring ger oss en känsla av att vilja komma tillbaka.

Fin utsikt från rumslängan

Matsalen ser otroligt spartansk ut, men på kvällen fylldes 

stället av folk och levande ljus och maten var riktigt god!

Dagen därpå far vi ytterligare en mil västerut till den söta lilla staden Montreal-de-Gers, en av alla dessa städer som har fått epitetet "en av Frankrikes vackraste". Som många andra små franska städer har denna en mäktig kyrka, mer som en katedral, ett fantastiskt torg och fina omgivningar. Även här passerar en av vägarna till Santiago di Compostella.

Kyrkan Sainte-Marie är från 1200-talet

 Rådhuset har, som alla andra hus runt torget, och fina arkader där man kan flanera i alla väder.

På vår väg hem mot lilla huset i C ska vi fira ett födelsedagsbarn med en god lunch. Stannar därför i Madiran och går in på Maison du Vin och provar några viner och sedan går vi in till restaurangen vägg i vägg och äter en formidabel lunch.

En av tjusningarna med vårt franska hus är att man kan göra en utflykt som denna. Vi lämnade ett grått och regnigt Languedoc en morgon och kom på förmiddagen till Condom. Vi turistade från lunch till kl 19.00 och njöt av en god middag på kvällen. Dagen därpå bilade vi i 1 h till Madiran, drack vin, åt lunch rätt länge och klämde sedan knappt 4 h på autoroute och var hemma 19.00 dag två. Totalt sett körde vi ungefär 30 mil, vi fick ett helt annat väder, vi såg nya miljöer och gjorde nya upplevelser!