Sol och snö i Pyrenéerna

På vår sommarutflykt till de svalare höjder i Pyrenéerna kan vi konstatera att här finns mängder med skidbackar och liftsystem. Det vet vi egentligen - tack vare flera vänner som hellre far hit än till Alperna. Här allting i litet mindre skala och jag inbillar mig att det också innebär mer familjära boenden och färre liftköer. Kanske också ett litet annat uteliv på kvällarna. Vad vet jag... kanske jag måste ta reda på det? Det finns många skidområden i Frankrike och i Andorra. På spanska sidan finns det också fina vinterorter.
I alla fall så besöker vi Font-Romeu-Odeillo-Via (egentligen tre mindre byar som vuxit samman) vars huvudgata slingrar sig upp längs berget. Byn ligger på 1800 m.ö.h och är en riktig vinterort inte långt från skidsystemet Pyrénées 2000 och Les Angles. Här finns dessutom en massa längdspår och är gissningsvis, som jag skrev i förra inlägget, också snösäkert eftersom Frankrikes mest framgångsrike skidskytt Martin Fourcade numera är bosatt här.
Så här mitt i sommaren så är faktiskt nästan alla affärer öppna, vinterort till trots. De butiker som på vintern säljer snönära produkter har nu på sommaren en vandrarinriktning istället. Restauranger och snabbmatställen, franska sådana som crêperier och baguettebarer, finns det gott om. Tvärs över dalen (på fotot nedanför) och längs alla sluttningar ser man olika långa skidbackar och de är inte ens utmärkta på kartan.

Men skidbackar på sommaren ser allt litet ynkliga ut, här en dallift i Les Angles där lupinerna har tagit över, reclaim the green, och blommar för fullt.

På ämnet snö finns här något annorlunda. Snökäppar året om! Dessutom är de, som dessa på fotot, av stålrör eller av trä och målade i vitt och rött. Alla käppar är fastcementerade i marken längs med alla vägar vi körde. Långt från de i orange plast, som vi har i Sverige, som sätts ut och om de fortfarande står kvar frampå våren plockas de bort.

Nu får det vara nog om snö, jag är faktiskt ingen vintermänniska! Nä, jag gillar sol och värme ...
Här i bergsdalarna La Cerdagne litet öster om Andorra finns flera solugnar. Solugn - vad är det kanske ni undrar? Ja vi visste inte heller exakt innan vi kom hit....

Denna i Odeillo är världens näst största, 54 m hög och 48 m bred. Den byggdes 1970 av Felix Thrombe och består av 10 000 speglar, De är monterade på sluttningen mellan mig och det vi ser som ett hus med spegelvägg. Husväggen är konkav och speglarna på grässluttningen kastar solstrålarna till husets spegel som är 2000 kvm. I och med att den är konkav fokuseras allt solljus till ett område i mitten som är lika stort (eller kanske litet...) som en kokplatta på spisen.... I och med detta produceras därmed temperaturer på över 3 500 grader Celsius - vilket är helt unikt i världen. Man har valt att bygga denna solugn här för den fina luften som inte har några föroreningar och dessutom håller låg luftfuktighet men också för att här är det cirka 300 soldagar per år.

Vad använder man då detta till, vem har nytta av dessa extremt höga temperaturer? Förutom forskning i termiska studier och beteende hos olika material vid höga temperaturer så undersöker man potentiell och faktisk användning av solenergi för hushåll men man vill också ta fram alternativa energikällor.
Félix Thrombe startade med att bygga världens första solugn 1949 i Mont-Louis. Den lilla byn ligger bara en stenkast österut från Font-Romeu och är idag ett världsarv enligt UNESCO (men av helt andra anledningar som du kan läsa om sist i detta inlägg). Där använde man bara 1420 speglar, men utvecklingen går ju framåt. Idag ägs den solugnen av ett företag som förutom att de ägnar sig åt vetenskaplig forskning också använder solugnen för industriellt bruk och bränning av keramik, brons och aluminiumprodukter.
I grannbyn Targassonne, några km väster om Font-Romeu, ligger Themis som är ett solkraftverk med inriktning på forskning och utveckling. Under en period ägdes anläggningen av CERN med fokus på astrofysik. Idag används anläggningen för olika forskningsprojekt inom solenergin.

Det är rätt häftigt att det alltså finns tre olika typer av solugnar inom bara några kilometer.

Inte nog med det... När vi vandrar i bergen söder om dalen så stöter vi på en annan anläggning som är under uppbyggnad. På en jättestor markyta ligger det något som ser ut som solfångare. Detta är inte alls ovanligt och vi har sett det på många ställen i både Frankrike och Tyskland. Fast detta verkar annorlunda, ovanför markplattorna bygger man ställningar som kanske är 10 meter höga och förbundna med varandra både i sidled och framåt-bakåt med något som ser ut som rör.... Vi blir inte alls klokare och inte någonstans finns informationsskyltar eller en företagslogga eller någonting så vi kan ta reda på mer.

Väl tillbaka till civilisationen kan jag googla och hittar följande; detta är ett solkraftverk som ska drivas uteslutande med solstrålar på speglar (igen!) som värmer vatten i turbiner. Ett termodynamiskt kraftverk som med 95 000 speglar som ligger på 18 hektar mark och för 600 miljoner svenska kronor ska kunna ge 9 MWe eller årsförbrukningen för 6000 hushåll uppe i bergen.  Företaget SUNCNIMs målsättning är att leverera grön el men med nollutsläpp och nollavfall. Speglarna rengörs av en robot, vattnet återanvänds och växtligheten hålls undan av får som betar. Man kommer att ta detta experimentella kraftverk i drift nu under 2018 och räknar också med att kunna exportera principen med soluppvärmd ånga.

Så var det världsarvet i Mont-Louis. Det är en av Frankrikes 10 minsta städer, muromgärdad och vägg i vägg med ett citadell från mitten av 1600-talet. Den ursprungliga civila bebyggelsen bestod av köpmän och hantverkare som skulle förse citadellets invånare med förnödenheter. Citadellet och murens konstruktion gjorde staden ointaglig. Idag används citadellet bland annat för utbildning av fallskärmsjägare också utbildning i fysisk och psykisk stress i krigssituationer, t ex för krigskorrespondenter. Det är stängt för allmänheten förutom vid guidade besök. Här hade jag gärna velat lägga in en flygbild på citadellet men inga bilder jag hittat var tillåtna att låna. Men jag tänker att om ni klickar här - så kan ni se hur det såg ut uppifrån.