Vi lämnar Frankrike för Italien

Efter att ha varit nästan 7 veckor i lilla huset i C är det dags att köra österut... Va - inte norrut? Nix, denna resa tillbaka till Sverige kommer att gå via Toscana - en annan av oss omtyckt del av södra Europa.
Vi får litet bråttom eftersom vi bestämmer oss för att åka en dag tidigare än planerat, vilket är väldigt ovanligt för oss. Meteo France har nämligen "utlovat" ösregn vår första resdag som vi planerar ska gå genom Provence-Alpes-Côtes d'Azur det vill säga Provence och Franska Rivieran. Därför skyndar vi oss för att ligga före regnet. Vår plan lyckas - när regnet kommer till Provence är vi nästan inne i Italien.
Första dagen kommer vi inte så långt, vi börjar med att gå på vår sista fransklektion för denna gången. Som vanligt har vi roligt tillsammans på dessa lektioner. Nelly, vår "fröken" är utbildad lärare i franska för utlänningar. Hon är mycket sympatisk och lektionstimmarna bara flyger iväg. Denna gång en halvsvår hörövning med därtill hörande arbetsuppgifter. Vi är 4-5 svenskar i gruppen och är på olika nivåer när det gäller franska språket, men Nelly bryggar skickligt över detta och jag tror att vi alla känner oss lika nöjda med vad vi presterat.
Snabbt hem för att packa bilen, några av de inhandlade vinkartonger får inte plats utan lagras bra i vår cave till nästa gång. Alla sommarkläder lämnas kvar, terrassen är tömd på sommarkök och möbler, kylskåpet är redan tomt på allt utom vår picknickmat, några blommor lämnas till våra engelska grannar, luckorna stängda och sedan är det bara adieu till lilla huset i C och à bientôt till i mars 2018.
Första stoppet blir efter Avignon, ett B&B Le Mas de l'Amandier i Saint-Saturnin-Lès-Avignon. Familjärt ställe med två generationer, fin pool och ett stort rum med egen ingång och terrass. 

Dagen därpå kör vi on memorye lane genom Luberondalen, Manosque, Varages, Lorgues för att komma till autorouten vid Frèjus och sedan mot Menton där vi bor andra natten. 

Hotellet är inte ett av de charmigare, ett Best Western, men med snygg fasad, balkong och en fantastisk havsutsikt! 

I Menton verkar alla restauranger ligga på strandpromenaden. Vi promenerar in i de äldre delarna av staden utan att hitta en enda oktoberöppen restaurang. Blir litet förundrad, var äter de bofasta? På strandpromenaden tillsammans med alla turister? Vi hamnar såklart där också, trots att vi inbillar oss att det nog finns icketuristiska varianter på för oss okänt ställe i staden. Turligt nog blir vi rätt nöjda, äter en väl behandlad fisk med god sås à la Sicilien (!).

Havet är svart därute och trevliga vågor följer oss hemåt längs strandpromenaden. Klicka på bilden så får du se och höra havet....

Dagen därpå kan vi konstatera att visst känns 

det att vi har kommit närmare Italien!!!