Franskt hus med Franska Hus del 2 - här kan jag bo

"Jag tror att jag har hittat ert hus".....

Med hjärtat i halsgropen detaljstuderade vi mailet vi hade fått från L. Det innehöll 8 foton och en husbeskrivning. Takterrass med fin utsikt över berg och vackra tak. Ett litet rum innanför, två sovrum, stort kök, ett badrum, en cave med något outnyttjat utrymme, ja  fyra våningar och allt i ett beboeligt skick och i princip bara att flytta in.

Den gode L hade tipsat oss om att tidigt i vår köpprocess göra en lista med 5 absoluta krav med detta semesterhus och 5 saker som vore bra men som inte var livsviktigt. Om man hittar ett hus som uppfyller 7 av ens 10 önskemål så ska man slå till, man kommer nämligen aldrig hitta ett hus som har allt. Med detta hus kunde vi klicka i 7 av våra önskemål - jaha ska man bestämma sig då? Men var i hela friden låg detta hus....? Byns namn syntes bara på detaljerade kartor och vi kunde konstatera att vi på våra rekognoseringsresor nog hade varit i grannbyn - men hur såg det ut där då?

Mannen i mitt liv kunde inte resa till Frankrike förrän tidigast i början av mars på grund av sitt jobb och när vi meddelade L detta så tyckte han att kanske fick vi ha is i magen och hoppas att huset skulle finnas kvar när vi kunde komma ner. Märkligt nog spelade ödet oss i händerna och säljaren drog tillbaka sin försäljning av privata skäl. Nu blev jag faktiskt riktigt upprörd, här fanns ju antagligen vårt drömhus, vi hade bollen och skulle bara boka resa - och så finns helt plötsligt inte huset....

Nähä, vi skulle ju ändå inte köpa hus nu...fast jag tyckte att detta hade känts så rätt för oss. Så vardagen tog över, vi var litet tilltufsade och försökte låta bli att tänka på franska husköp. 

I slutet av februari kommer ett nytt mail från L - nu är huset ute till försäljning igen!! Tjohoo!

Biljetter bokades, semester beviljades och så var vi på väg!

Hyrbilen gick först hem till L som skulle visa oss huset och sedan till ett svenskägt hotell, Maison Trigon i Roujan, som ägdes av kompisar till L och J. Där vi hade bokat in oss några dagar och på väg till huset checkade vi in och pratade litet om trakten. Sedan bar det av, denna gång körde L. Spänningen i bilen var ytterst påtaglig, jag kommer ihåg att L pratade mycket om allt vi for förbi, men jag kunde bara se de fantastiska blånande berg som låg framför oss och där någonstans fanns detta lilla hus till salu. Solen sken skarpt från en vårblå himmel och man behövde inte ha några ytterkläder denna fina fredag i början av mars.

Lilla huset låg på Place d l'Eglise, vägg i vägg med kyrkan. Torget såg ut som en operettscen, tre husfasader och en kyrkfasad, rosettfönster, slitna fönsterluckor, alla hus med stenfasader, "vårt" hus hade massor av murgröna klängandes längs trappräcket. En raggig katt satt på kyrktrappan och tvättade sig i solgasset. Den orkade inte ens titta efter svalorna som flög  i allt det vårblåa ... 

Tiden existerade inte längre, precis så här hade det sett ut i några hundra år...kanske ännu längre...   

Mäklarens bild på lilla huset i C

Lugnet och friden lade sig över oss och när vi klev in i det ljusa och stora köket sa mannen i mitt liv "här kan jag bo...". När vi klättrat uppför de gamla, höga och ojämna trapporna upp till takterrassen var vi helt övertygade - detta var verkligen vårt hus.

Fortsättning följer.....