23 april 2018

Château de Perdiguier

Det är ganska få vingårdar i dessa trakter heter något med château i sitt namn. I Bordeaux till exempel är det tvärtom, många viner tillverkas på gårdar som heter något med château.

Här i Languedoc så är det oftast ett riktigt slott med i bilden om vinet har château i namnet. Som med Château de Perdiguier utanför Maraussan. Det har varit ett slott sedan 1300-talet och har en spektakulär historia. Sedan 1960-talet är slottet och inventarierna registrerade som Les Monuments Historiques. 




Vi hade förmånen att få komma dit på en visning av slottet med tillhörande vinprovning av en mycket engagerad guide. Vi var åtta svenskar och den historiskt kunnige guiden bjöd verkligen på sig och på sina kunskaper om slottet och dess viner.

Slottet är också känt för sina fina konstutställningar vilket har spridit sig till caven - här ser vi vinfat som konstskolestuderande har fått fria händer att dekorera.

De stora betongtankarna från förr används inte längre för vintillverkning, utan har ersatts av ståltankar där man kan reglera temperaturen. Men istället för att riva ut de gamla tankarna så lät man allt vara intakt utom mellanväggarna och nu används tankarna till lagring av flaskor.
Slottets exteriör verkar helt orörd och är mycket vacker. På ett av tornen är takpannorna ersatta av grönglaserat tegel.

Här på den inre borggården förstår man att slottet är en levande miljö för en småbarnsfamilj.

I en arkad i slottets bottenvåning är taket klätt med oglaserat tegel. Otroligt effektfullt och senast vi såg detta var i höstas i ett 1400-talshus i Toscana.

På 1990-talet upptäcktes av en slump att det fanns en igenmurad trappa som ledde upp i ett av slottets torn. Överst i tornet hittade man fantastiska muralmålningar och ett kassettak också det vackert bemålat.
   

 
Tornet är runt och målningarna klär alla väggarna. Motiven är från slottsparken och från omgivningarna runt slottet. Man vet inte vem som har målat och inte heller varför någon lät gömma det hemliga rummet. Det man vet är att här i tornet bor ett spöke och när man går uppför trappan ska man säga bonjour Guillaume eftersom detta är hans domäner.

Rummet där vinprovningen hålls är det ursprungliga kapellet. Det är inte stort för att vara ett kapell, men tillräckligt för att slottets härskare och tjänstefolk skulle kunna rymmas. På det som en gång var fundamentet för altaret står dagens flaskor som ska provas. Bakom altaren finns en lönndörr, dvs nu är den inte gömd utan stoltserar som en bokhylla fylld med vackra skinnband. Man tror att då rummet användes som kapell så var hela väggen klädd med bokhyllor och då smälte dörren in och kunde fungera som en lönndörr. Om det blev nödvändigt så kunde man smita ut genom lönndörren och komma rakt in i stallet och gårdens hästar och därifrån ta sig bort från slottet. 

Så var det dags för vår provning, väldigt trevlig arrangerat med smakbitar av charkuterier, ostar och oliver, hela tiden ackompanjerat av information om vinerna och slottshistorien. Naturligtvis kan man komma hit bara för en traditionell provning, men det vi fick var en upplevelse!








2 kommentarer:

  1. Vilken intressant upplevelse att besöka det gamla slottet och få en historielektion på samma gång som det var vinprovning.
    Så intressant med den igenmurade trappan och att komma upp i tornet och få se de gamla målningarna. Vilken upplevelse.
    Spännande med lönndörren också och jag kan riktigt känna de historiska vingslagen när man måste förr ta sig ut genom den dörren och kanske försöka rädda "livhanken" på sig själv med de sina :-)
    Spännande med all historia som finns överallt.
    Önskar dig en fin resterande vecka ! :-)

    SvaraRadera