Nya vägar runt lilla byn

När man som vi bor väldigt nära naturen så är man ofta ute och vandrar. Långa turer med matsäck eller bara en morgonpromenad. Det finns inte allemansrätt här i Frankrike på samma sätt som vi har i Sverige, men om man inte stör eller förstör så kan man hitta ganska långa vandringar på småvägar och stigar men också längs med vinodlingarna och olivfälten.
Vår morgonpromenad brukar gå på en smal delvis asfalterad väg en bit uppåt berget bakom byn men efter ett par kilometer så leder den in på privat mark vilket är skyltat privé och då får man snällt vända om. På båda sidor om vägen ligger vinodlingar, olivträdslundar och så vanlig "skravelmark" med vilda växter och berg i dagen.

Helt plötsligt en dag hittade vi en åsneskrinda ståendes en bit uppåt berget. Blåmålad och fin. Här var det grävt rabatter, ställt dit vattenkärl och planterat några träd. Några dagar senare såg vi vår ganska nye vice borgmästare med fru grävandes där för fler odlingar. Ja, bor man i ett hus utan trädgård så får man göra som många andra gör här, man skaffar sig helt enkelt en litet täppa utanför byn.

Vi har försökt hitta ett alternativ till vår morgonpromenad. En väg att ta oss runt lilla berget och byn så vi inte behöver vända tillbaka. Men det är faktiskt mycket svårare än man tror. Naturen ser ut som på fotot med obruten mark mellan vinfälten och det rinner vatten både här och där. 

En gång försökte vi hitta rätt och tog hjälp av kompisar som är mycket i skog och mark. Men det försöket slutade med att vi fick bräska genom en stor dunge med trädljung och sedan (mycket snabbt) passera mark där det stod flera skyltar att det var privat. Man vill ju inte ha hagelskott i baken - man vet ju inte riktigt vad som kan hända ... 

En annan gång fick vi vända för den tänkta vägen gick bara över en då ganska bred bäck och nästa gång tänkte vi att hur svårt kan detta egentligen vara? Vi är ju inga noviser på vandring precis. Så vi valde att gå en högre lov runt berget för att undvika eventuellt blöta passager men istället fick vi på vissa ställen klättra på alla fyra för att komma uppför. 

Men i år (tjohoo) så knäckte vi koden. Tack vare ett franskt par som vi såg gåendes genom "vårt" område och eftersom vi var på berget ovanför dem så kunde vi följa deras väg. Det visar sig vara en bra morgonrunda, drygt 5 km som tar av från vägen och sedan går längs vinfält, på stigar och sedan på en liten asfalterad väg igen, runt berget och halvvägs runt byn.

Längs rundan passerar vi ett stort vinfält, ungefär 1 ha, med små nyplanterade vinstockar c:a 1 dm höga. De syns inte för allt gräs som man har valt att lämna kvar mitt i planteringsraderna. Inte skulle vi låta de små vinstockarna behöva konkurrera med ogräset - men det finns säkert en superbra förklaring. Nästa gång jag ser bonden i det vinfältet ska jag försöka fråga honom varför....

Här är ett vinfält till salu. Ganska misskött, ännu inte klippt. Det är alltid litet beklämmande när fälten bara lämnas, har vinbonden blivit för gammal eller sjuk... vill barnen inte ta över ... ger stockarna inte tillräckligt eller ska man plantera nytt? Frågorna är många, svaret får vi kanske om ett tag när vi kan se vad som har hänt på fältet.

Nedanför berget finns många fina vinfält men uppåt är naturen litet stenigare. Blommande mandelträd lyser upp på samma sätt som slånbärsbuskagen gör norröver. I garriguen på berget växer rosmarin och timjan - bara att plocka med till dagens middag. Året om... Just nu finns små vilda minipåskliljor jonquilles och pärlhyacint. Om några veckor blommar här landskapsblomman cistros i vitt, rosa, rött och gult. Sedan torkar marken än mer och det är mest kryddor kvar till nästa vår igen.

Mandelträden är fantastiska, man förstår att den blida vintern har gjort att blomningen är så otrolig. Vår byggare sa häromdagen att en mild vinter ger en regnig vår - vi får väl se om han har rätt.

Detta "hus" har stått så här i flera år på en stor vildvuxen äng i utkanten av byn. Helt plötsligt så finns nu ett sedvanligt bygglovsanslag om att här ska det byggas. Vi kan läsa oss till att en av våra favoritvinleverantörer strax utanför byn har köpt alltihop och ska bygga hus med tillhörande annex. Det finns verkligen hopp för varje ful hörna i denna expansiva del av världen!