Kommande byfestligheter, med eller utan sång?

Tillbaka i den svenska försommaren kan man konstatera att här hemma har det varit nästan samma väder som vi hade i lilla huset i C.... Inte ett moln på himlen och en varm sol. Fast i Sverige visade termometern några grader svalare.

Som jag trodde så blommade nu min favoritros, dock är den litet klen i år, den har ränt iväg på höjden och är ganska tanig. Är den kanske en ros i sina tonår? Får den tillräckligt med - ja, vad den nu behöver... närvaro av en som bryr sig? Kanske måste jag vara hemma litet mer och inte resa bort så mycket? 

Tänker tillbaka på vår franska vecka, längtar och läser i Midi Libre olika nyheter från vår lilla by. Hittar mer info om det som grannarna J och B berättade - en ny kock är anställd på Le Nouna Bar. Jag lånar ett foto från tidningen här:

Enligt artikeln har Morgan, en "caussanais" på 30 år, alltid varit en passionerad matlagare. Han har arbetat flera år som säsongare bl a på Korsika innan han började på en hotell- och restaurangskola och fick sin examen. Han handlar färskvaror varje dag och håller på att arbeta fram en ny matsedel. Traditionellt, modernt, asiatiskt - mycket med fisk och skaldjur. Snart kommer även hembakat och varje helg sätter han en lokal produkt i rampljuset. Det låter mycket ambitiöst och de nya ägarna till baren har helt klart ambitioner, vilket är mycket trevligt.   

Här syns restaurangdelen av Le Nouna Bar

Den 14 juli arrangerar Le Nouna Bar en gatufest och det sista vi gjorde innan vi for tillbaka till Sverige var att anmäla oss och vännerna S och E till detta evenemang! Vi var såklart först med anmälan.... Restaurangägaren hade inte någon lista ännu, utan i barens kalender står det överst den 14 juli "Madame B, 4 suédois". 

Men innan vi ska gatufesta så är alla i byn inbjudna på en sedvanlig "apéritif pour la République" hos borgmästaren. Där bjuds vi på vin med hemmalagat tilltugg, ett ganska pompöst tal av borgmästaren och så Marseljäsen på grammofon... Jo det är sant - man spelade nationalsången på en raspig grammofon de första åren vi bodde i lilla huset i C, ja ända fram till häromåret då man använde sig av modernare teknik... men det lät inte alls bättre eftersom högtalaren var så skruttig.

Det som förvånat oss i alla år är att ingen sjunger texten till sin nationalsång. INGEN av franmännen sjunger.... jag har fått behärska mig för att inte göra min sångstämma hörd - man har ju lärt sig texten i skolan... till Englands, Danmarks, Norges, Finlands OCH Frankrikes nationalsånger. Och så när man faktiskt får tillfälle att visa sina kunskaper - så sjunger de inte! Vissa länder har ju ingen text till sin hymn, men här finns faktiskt en text. Kanske att borgmästaren inte har sångröst - men vi brukar ju vara en skara på några hundra personer som skulle kunna stötta honom. Kanske ska jag fråga kvinnan som så glatt bjuder runt på tilltugget... inte om borgmästaren inte har sångröst utan om det kanske bara är på särskilda evenemang typ fotbollsmatcher som de sjunger? Man vill ju lära sig hur ens andra hemland fungerar.