Blandad fransk kompott

Snart dags att vända näsan norrut igen... trist, särskilt som våren är så fin här och det fortfarande är ryssvinter långt ner i Skåne. Ett annat år kommer vi nog att planera så vi kan vara här hela mars.

Det är alltid bra att göra en resumé, inte alltför lång stund av bakåttittande, men tillräckligt för att man ska nöjt kunna blicka framåt igen. Resumén denna gång blir via mina foton....

Jag ler litet åt mataffärens bokutbud – den gode Z är mycket mycket större här nere än vad många svenskar kan föreställa sig och den grånyanserade bestsellern säljer väl lika bra här som i andra länder.

I söndags var vi på vår favoritmarknad och nu kunde vi verkligen gotta oss åt mimosadoft på nära håll. De förvildade träd som står i naturen är oftast svårtillgängliga, så även de som är planterade i folks trädgårdar. Men här på marknaden kan man komma så nära man vill.... och till och med köpa hem....

kort och intensiv njutning när de ställs inomhus....

Marknaden har verkligen mycket att erbjuda och som vanligt köper vi med hem en hink med Lucques, den ovala gröna oliven som är typisk för Hérault och som är godare än alla andra...

Kvinnorna som säljer färgglada korgar från Madagaskar säljer också färsk vaniljstång. Jag upptäckte detta i höstas och jag kommer nog aldrig mer att köpa vaniljstång ”på burk” (förlåt S) - men denna mjuka, väldoftande och förmodligen färskare vaniljstång har varit enastående. Dessutom är den prisvärd.

För övrigt så var det mest ögat som fick njuta av alla godsaker som såldes....

vackra lilafärgade skockor, här finns det skockor under alla årstider, jag som trodde det var en typisk höstgrönsak ....

Ljuset här nere är speciellt. Vårljuset som alla konstnärer lovordar, undrar om inte en del av dess hemlighet består av att man ser mer och längre, inga löv på träden som skuggar så här års. På sommaren är vi dock tacksamma för dessa trädtak som tar värme och brännande solstrålar.

Plataner med sitt litet konstiga växtsätt, undrar om dessa kanske borde klippas ner något

Vi har också försett oss med årsbehovet av timjan. Denna vilda timjan som växer överallt i garriguen har en maffigare doft och smak och så är det ju något särskilt med att ha plockat den själv. I år blev vi litet överraskade för mitt i alla gråa tuvor av timjan (som blommar rosa om en månad) så fanns det fullt av de små vilda påskliljorna.

De ljusrosa mandelträden har nästan blommat över, men nu blommar de något mörkare rosa mandelträden. Det finns förstås olika sorter även av mandel - visst är det gudomligt vackert?