Potager - fast på svenska

På morgonprogrammet på tv vill de att man ska skicka in foton på vad vi gör nu när vi 70plussare är hänvisade till våra hem och inte får drälla omkring på sta'n eller resa runt.
Hos oss är det solklart vad vi just nu pysslar med i vår självvalda isolering ... vi utökar vårt trädgårdsland eller som det heter på franska le potager.  Vi brukar ha planteringslådor med potatis, haricoverts, grönkål och/eller palmkål och så klart luktärter. Kanske sallad eller rädisor, ett år vitlök, ett annat år fänkål.  I jorden står 8 vinbärsbuskar och 8 blåbärsbuskar av den moderna typen, ett uppstammat krusbär, en massa rabarber och månadssmultron till barnbarnen.

Vi har försökt att hålla oss till växelbruk i lådorna, vilket har varit bra särskilt för potatisen. Det handlar ju också om att utnyttja grödornas behov av näring, vilket varierar.
Största anledningen till årets arbete är att våra planteringslådor behöver bytas ut alternativt fräschas upp och så vill vi få plats för sparris. I år kommer också luktärterna få två fasta platser med armeringsnät att klättra på. I en av lådorna finns 12 salladsplantor, inköpta i oktober på den lokala marknaden i vår franska grannby. De kom i den svenska jorden under hösten och eftersom vi inte har haft någon vinter här i Skåne så har pluggplantorna bara varit där under det vita värmande täcket. Men nu har de börjat växa - jisses vi kommer att få superfin frisésallad om några veckor!

I det nya landet kommer också finnas klätterplats för olika sorters bönor och sockerärter. Dessutom ska det finnas plats för ringblommor och solrosor. 

På det hela taget är detta ett ganska stort arbete. Först spånar vi fram och tillbaka om vad vi egentligen vill. Sedan ska det ritas och mätas så vi får plats med det vi vill. Sedan ska vi enas (!) om det alternativ som känns hanterligt för oss båda och sedan ska allt verkställas. Jord ska grävas och flyttas och gödslas, plattor ska rengöras och läggas tillbaka och lådor och klätterstöd ska målas. Mannen i mitt liv har gjort mycket av det tunga jobbet, jag har stått i vårt uterum och målat många kilometer med rödfärg. Tack och lov för Storytel!

I denna pallkrage nedan finns något speciellt - vår jordfabrik. Vi har börjat med kompostering enligt Bokashimetoden. Det innebär att allt matavfall komposteras inomhus i hink med lock. Man varvar sitt organiska avfall med ett särskilt sorts strö. Man kan ha det under diskbänken och det luktar inte alls illa, eftersom matavfallet enligt denna metod blir syrat och inte ruttnat. Efter ett par veckor i rumstemperatur kan man varva avfallet i hinken med litet trött gammal jord från sommarens krukor och - vips så har man en fantastisk jord full av näring. Det är ett mycket miljöbra sätt att kompostera på säger experterna. Dessutom slipper vi kånka hem jordpåsar och gödsel... Ska bli spännande att se om det fungerar i längden.