Vi får besök av vänner från Sverige och bestämmer oss för att möta dem på deras väg ner till oss. Eftersom de kört ner längs Atlantkusten så träffas vi i inlandet - i vårt favoritdistrikt efter Languedoc nämligen Dordogne. Här är gäss och valnötter ledorden. Jag har bloggat tidigare om denna fina del av Frankrike - läs mer om det här. Nu vill vi dels återvända, det är några år sedan vi senast var här. och dels vill vi också visa vännerna denna vackra del av landet.
Vi bestämmer träff i Sarlat-le-Caneda, i vardagligt tal kallas byn bara Sarlat. Här finns gott om turister även i mitten av september.
De flesta av dem är på onsdagsmarknaden på torget och de är på jakt efter gås- eller ankprodukter. Förutom de vanliga grönsakerna så kan man då köpa ett oräkneligt antal charkuterier (på ovan nämna fåglar förstås), fler sorters ostar än de Gaulle kunde räkna till, viner (vissa faktiskt gjorda på valnötter) bröd och kakor (även de gjorda på valnötter) och så naturligtvis valnötter en vrac. Litet senare på säsongen kan man köpa både årets och fjolårets nötter, gröna som på fotot ...
...eller torkade som vi är vana vid. Det är verkligen stor skillnad på smaken hos dessa jämfört med de vi kan köpa i mataffären till jul.
Här en del av ett skyltfönster, I Languedoc hade den gröna kvisten på målningen varit från ett olivträd men här är det såklart ett valnötsträd.
I detta matens Mecka så har kyrkan som ligger på torget transformerats om till en permanent saluhall. Metalldörrarna är imponerande 15 meter höga....
Att efter en förmiddags på en fransk marknad fixa en picknicklunch är både enkelt och lämpligt! Litet olika ostar, en korv, grönsaker och bröd - och så ett bord i skuggan, det är livet på en pinne!
Det ska vi komma ihåg. Verkar vara ett bra utflyktsmål på hösten. Tack.
SvaraRadera