Fyra musketörer i Armagnac

När franska metereologer hotar med flera hundra millimeter regn i vårt område så passar vi på att förflytta oss - in i landet, in till Armagnac, i det forna hertigdömet Gascogne. Här gör man brandy, det vill säga ett fatlagrat vindestillat. Vi har med oss kompisar från Sverige som varit på många ställen i Frankrike men inte just här... 

Först besöker vi den lilla staden Condom där de tre musketörerna Aramis, Athos och Porthos möter d'Artagnan - typiska gascognare - utanför kyrkan.

Den vackra gamla klosterträdgården har fått tak över huvudet à la cirkuskupol. Man verkar ha både teater och konserter "här ute" och inne i klosterbyggnaden bor numera ett mediateque. Moderna lösningar för det kulturella - heja Frankrike!

Här är det vackra taket från korsgången

På Musée de l'Armagnac är det arkitekturen som gör sig påmind. Vackra stenväggar och ett fantastiskt trätak på vinden. Föremålen som ställs ut är mest gamla verktyg i trä och en enorm druvpress som är så stor att den inte får plats på ett foto. Enligt en skylt så väger den dessutom 18 ton så jag undrar hur de har fått in den i byggnaden.

Vi besöker turistbyrån, ett utmärkt ställe när man kommer till en ny och okänd plats. Här plockar vi en massa olika broschyrer om Armagnacodlare och hittar slumpmässigt en odlare på väg till byn där vi har tänkt att övernatta. Tänk att slumpen kan fixa vissa saker så bra... 

Domaine de Péto i Larroque sur l'Osse kan verkligen rekommenderas och ägarparet måste vara bland de trevligaste Armagnacodlare man kan besöka. Dessutom gör de god Armagnac! Gården hade funnits sedan farfaderns tid och monsieur berättade glatt anekdoter blandat med verkligheten ur en armagnacbondes vardag under en liten tur i de svarta källarna. Väggarna är svarta av att alkohol på ekfat dunstar med cirka 1,5 volymprocent per år. Detta kallas "änglarnas andel" och där trivs en sorts svart mossa som växer på de vitkalkade väggarna. Samma fenomen finns i Cognac och på whiskydestillerier. Armagnac är en brandy som påminner om konjak, men är gjort på andra gröna druvor, är bara destillerat en gång mot konjaks två gånger och får inte heller kallas Cognac eftersom det inte kommer från det området. Dock hävdar man i Armagnac att man tillverkade brandy här långt tidigare än i Cognac.

Vacker klinkerplatta på golvet i provningslokalen.

När det är dags för provsmakning så blir det en annorlunda provning än vad vi som vinprovare är vana vid. Fyra olika årgångar tas fram och hälls upp i miniplastglas, ett glas per årgång. Sedan får vi fyra dricka ur samma glas - tur vi känner varandra och inte har bacillskräck. Man kan konstatera att det är helt olika smaker och vi tycker litet olika om vilken som är bäst. Men den yngsta ratar vi alla så lagring på flaska är nödvändig.

Efter diverse inköp, inklusive en lokal trevlig apéritif - Le Floc (vinlikör som blandats med vinjuice till 15% alkoholhalt) far vi vidare till Laressingle. Denna by har 200 invånare och är klassad som en av Les plus belle village en France. Byn är i princip en muromgärdad borg från 1000-talet, nu ett världsarv och där ligger också ett trestjärningt Logis de France. Där har vi bokat rum!

Foton från hotellet mot borgen - på natten och på dagen!

Litet utanför borgen kan man varje eftermiddag under säsong "leka" medeltid i en anläggning som verkar lika mycket för vuxna som för barn (vi trodde först att det var en lekplats...).

Imponerande borg med vallgrav och många historiska vingslag. Medeltidskyrkan är precis så som man tycker att medeltidskyrkor ska vara... Riktigt maffigt!

Tja - så här kul och lärorikt och omväxlande kan man ha under en tvådagarstur när man tillhör gänget i tredje åldern. Tydligen är det både viktigt och uppmärksammat i detta land - se vägskylten: