torsdag 30 januari 2014

Vinter och vår i vår franska by


Efter en dryg vecka i lilla byn är vi nu inne i våra franska rutiner. Vädret är snällt mot oss, dagtid är det sköna 8-13 plusgrader och regnar gör det bara ibland vid enstaka tillfällen. En natt är det precis på nollan, men morgonsolen värmer strax bort den frost som syns. Några dagar inbjuder till lunch på takterrassen - det är ren lyx så här års. En planerad vandring regnar bort - mer om den i ett annat inlägg. Blandat väder med andra ord, precis som det brukar mellan vinter och vår.

                          

Här skulle man kunna tro vi var i Châteauneuf-du-Pâpe med detta steniga vinfält
Många promenader blir det, upp och ner och hit och dit bland alla vingårdar i trakten. Det finns ju ingen allemansrätt som i Sverige så man får se upp litet. Står det "privé" så går man inte in på den stigen eller fältet.  Ibland vill man inte lämna vägen för att gå igenom en dunge eller liknande - det är när det vid diket sitter en orangeklädd man med bössa i knäet och man hör hur hans kompisar skjuter på något på kullen...  Man får gå längs kanten av vinodlingarna, inte tvärs igenom. Man får lov att ta med sig upphittade gamla vinstockar som kasserats i samband med nyplantering. En gammal stock är ett fynd för oss som eldar i braskamin och stocken kan brinna en hel kväll. Man får inte plocka bär eller frukt utan markägarens tillstånd. Svårt att veta vem som äger mandel- eller fikonträdet i diket - då gäller väl någon form av allemansrätt. Fast idag finns inga mandlar att plocka, nu bara väntar jag på att de vitrosablommande träden ska slå ut.
Här är vinstockarna än så länge rufsiga och oklippta.
Det är mycket aktivitet ute på vinfälten dessa dagar. Det är nästan lika många ute och arbetar på fälten som under vinskörden. Man kan konstatera att det kan vara ett ganska ensamt jobb att vara vinbonde, rad upp, klipp klipp, rad ner klipp klipp, nästa rad klipp klipp.... Litet omväxling blir det för de som eldar upp sina klipprester. Även när den medhavda lunchen ska intas i bilen och med den påföljande tuppluren. Sedan är det dags för en ny rad... klipp klipp. Sekatören är batteridriven så de slipper arbetsskador.
Vi klipper också - timjan och rosmarin. Mest timjan, rosmarin har vi hemma. På två-tre plockrundor brukar vi få ihop tillräckligt både till vårt eget årsbehov och för att ge bort som present. Så här års upptäcker vi att det är lättare att hitta de färska den tuvorna av timjan, innan den övriga vegetationen har börjat växa. Det är en otrolig skillnad på intensitet i doft och smak jämfört med köpt timjan. Det är ganska naturligt och härligt att konstatera! 

Ett inte lika fint vårtecken är dessa gråvita tussar som man ser i många pinjeträd. Det ser ut som anhopningar av spindelväv och trädet runt omkring är ankommet.
 
Dessa "bon" innehåller ägg till tallprocessionsspinnaren "les chenilles processionaires" och dessa ska man se upp med, särskilt om man har hund. Äggen inuti dessa tussar kläcks under våren till fjärilslarver. Dessa bor nu ett par månader i pinjerna och äter upp sig. De lämnar sedan träden under sommaren i en lång rad (därav namnet) för att gräva ner sig i marken och till nästa sommar komma igen som nattfjärilar. De långa håren på larverna kan ge upphov till utslag och astma hos människor och vara giftiga för hundar som kanske får dessa långa hårstrån i pälsen och sedan slickar i sig dem. Jag läste för något år sedan att flera hundar hade dött i Bryssel på grund av dessa larver i parkerna. I Sverige finns ekprocessionsspinnaren, vet inte om den är lika giftig. Vi ser dessa tussar dagligen och försöker gå så långt bort från dem som möjligt, även om det är först när äggen kläckts som de långhåriga giftiga larverna kommer ut.
bilden är lånad av wikimedia.org
Inplockad mandelblomskvist får rosa knoppar men de trillar av en efter en utan att slå ut. Det fungerar alltså inte som med forsythian hemma. Mimosan köptes på marknaden färdigutslagen och den sprider en fantastisk doft! Snart är det mimosafestival i en av grannbyarna ....












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar