23 oktober 2018

I det långsamma tempot

Att vara konvalescent har vissa fördelar.

I stället för att kasta oss hem till den svenska kalla och gråa hösten så bestämmer vi oss för att stanna en liten vecka och njuta av medelhavsklimatet. Efter 4 veckor inomhus så känns det bra för hälsan att kunna leva mer utomhus, precis som vi brukar göra när vi är här. Vädret är helt otroligt, klarblå himmel med strålande sol. Luncherna äts på takterrassen, i solen! Så här på senhösten är den riktigt skön och lagom varm.

Promenaderna har varit långsamma, jag orkar verkligen inte särskilt mycket även om viljan finns. När man går mycket långsammare än vanligt eller stannar och pustar - så hinner man se helt andra saker och man hinner också fotografera det man ser...

Som detta olivträd där de tidigare gröna oliverna fläckvis håller på att svartna.
Denna klätter/klängbuske hamnar i gruppen torn, dvs inte havtorn mer som eldtorn. Eldtorn ser man ofta längs vägarna. Fast bara så här på senhösten då de oranga bären lyser som stoppljus. På sommaren är de som vilken grön buske som helst... Eldtornsbusken är visserligen mer upprättväxande än den på fotot, men jag tror av bärens intensiva färg att döma att de i alla fall är släkt. 
Järnbanden på muren är faktiskt för att hålla ihop muren. Trycket inifrån trädgården och på jordmassorna när det kommer stora regnmängder kan absolut spränga sänder muren, faktiskt något som grannen till denna mur har råkat ut för.
Här har sol och skugga spelat mig ett spratt. Busken är inte alls blå i toppen och de gula träden bakom är inte riktigt så gula. Det mest fascinerande är att denna formklippta buske är ungefär minst 4 meter hög och man kan gissa att stegen inte längre räcker till. Nästa gång får trädgårdsägaren hyra en sky lift...
På vägen hem passar vi flera köksträdgårdar. Här under resterna av tomatodlingen har man sått huvudsallad. Häftigt för en svensk att man i detta klimat hinner med flera omgångar sådd under en säsong. 
Grannen har inte sallad, han har satsat på en mix av pumpor. På ett område 3 x 3 meter växer det 5 olika sorter... Butternutpumpan är i normalstorlek men de andra är säkert en halvmeter stora vilket inte alls syns på bilderna..


                               
Sist men inte minst - en av mina favoriter som man kan hitta ute i naturen. De finns vilt växande i kanten av andra odlingar längs vägarna, precis som fikonen vi plockar. Oh dessa granatäpplen - hur läckra som helst! Dessa växer i en trädgård, annars hade frukterna nog inte funnits kvar.
Sådana här träd finns på flera olika ställen i byn, inte vilda utan planterade i folks trädgårdar. Nu har vi bestämt oss för att det är ett kakiträd. Det heter kaki på franska, på ICA heter det oftare sharon eller persimon. Sharon och persimon är bara olika sorter av kakifrukter. De ser ut som stora tomater fast mer organge än röda och med ett stort platt bladfäste. Äts som det är, urgott till ost om man inte vill ha den söta sylten. Verkar vara mogna nu så här sent på säsongen.
Snart är det dags att börja packa och stänga lilla huset i C för vintern. Det är alltid litet vemodigt, det kommer dröja några månader innan vi ses igen.....




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar