Har ni hört talas om Mme Laissac?

Det är roligt att höra talas om duktiga kvinnor som fungerar som förebilder för andra kvinnor.  

Häromdagen berättade en av mina tjejvänner om en fransk kvinnlig borgmästare, verksam i första halvan av 1900-talet i den lilla franska byn Saint-Nazaire-de-Ladarez. 

Kvinnan hette Madeleine Laissac och föddes 1900 i Béziers, den närmaste stora staden till lilla huset i C. Som många andra kvinnor på den tiden, som skulle välja yrke, så valde hon att utbilda sig till lärare. Hon tog sin examen i Montpellier 1920 och fick ett vikariat i Saint-Nazaire-de-Ladarez.  Hon var den lilla byn trogen hela sitt yrkesverksamma liv, först som lärare och sedan som skolchef. Hon träffade sin man Paul, vinodlare, och de gifte sig 1922. Hon blev politiskt aktiv från 1925, under 30-talet var hon politisk aktivist i Biterois och fick smeknamnet "röda jungfrun" bland annat för att hon alltid bar en röd klänning på kongresserna. Hon startade en socialistisk sektion för ungdomarna i byn  och kandiderade till fackföreningsrådet. Som socialist var hon långt till vänster och förlorade ett val 1939 då hon representerade kommunistpartiet. Under andra världskriget engagerade hon sig i motståndsrörelsen och gick med i le maquis i Laurens. 

Maquis eller garrigue är den låga städsegröna vegetationen som täcker bergen i vår del av Frankrike. Den fick alltså ge namn till den del av franska motståndsrörelsen som bildades efter tyskarnas invasion av landet.

Madeleine gick därefter in i l'Armée secrète (hemliga armén) och då som ansvarig för sektionen i Murviel. 

Vid befrielsen blev hon chef för det socialistiska partiet SFIO i Hérault som ett resultat av sitt starka engagemang som aktivist, i fackföreningen och i motståndsrörelsen och där hon drev krav på rösträtt för kvinnor. Hon var också medlem av Nationalförsamlingen under några år. 

Men det var om Mme Laissac som borgmästare som jag börja att skriva om. Hon blev borgmästare i sin by 1947 och blev kontinuerligt omvald fram till sin död 1971. Under hennes ledning renoverades byn, gatorna cementerades, dricksvatten och avlopp byggdes in till husen och byn var en av de första i departementet som hade ett eget avloppsreningsverk. Hon lät bygga en kommunal idrottsplats, var noga med skolomsorgen och införde läger för skolbarnen på fritiden. Som ingift med en vingårdsägare valdes hon som president för byns odlare och var aktiv i förvaltningen av vinområdet Saint Chinion.

I år valde den lilla byn återigen en kvinnlig borgmästare, Madame la maire, som naturligtvis har Madeleine Laissac som sin förebild. Den nya kommunstyrelsen består av 5 män och 6 kvinnor varav en är svenska. Tack till dig O för att jag fick tipset att läsa mer om Mme Laissac.